AI-företag och sociala medier får bottenbetyg av svenskarna i två nya rapporter om datahantering och källkritik.
– Att bekämpa felaktig information är ett av våra viktigaste uppdrag, säger Valiant Richey, global chef för tillit och säkerhet på Tiktok.
I den årliga rapporten Delade meningar från Insight Intelligence uppger noll procent av svenskarna att de har förtroende för hur AI-företag hanterar personlig information. Siffran för hur sociala medier sköter sig är en procent, ner från föregående års notering på två procent.
Sociala medier sticker också ut när svenskarna ska ranka vilka de har lägst förtroende för i hanteringen av personlig information. 50 procent uppger att de har lägst förtroende just för sociala medier i den frågan.
– På Tiktok är det väldigt viktigt att våra användare litar på oss och att vi tillhandahåller dem med den information de behöver för att ha en givande upplevelse, säger Valiant Richey.
Innehåll
Kritiken den senaste tiden mot Tiktok och andra sociala medier har inte enbart rört hur användarnas personliga uppgifter hanteras utan också om innehållet på plattformarna. Upprepade gånger har svenska politiker riktat strålkastaren mot plattformarna och lyft att de inte gör tillräckligt när det kommer till att stoppa exempelvis gängrekrytering eller liknande kriminellt innehåll.
– Vi har en rad verktyg för att aggressivt ta bort den typen av innehåll innan någon ser det, säger Valiant Richey.
Källkritik
Under torsdagen kom en annan rapport, Källkritik i Sverige 2025 från organisationen Internetstiftelsen, som visar att en stor andel av svenskarna har svårt att bedöma vad som är sant och vad som är falskt på sociala medier.
Tre av tio (28 procent) tycker att det är svårt, medan fyra av tio (46 procent) tycker det är lätt. Generellt upplever äldre personer det som svårare att skilja sant från falskt än vad yngre gör.
– Vi vet att folk kommer att använda sociala medier för att försöka påverka och publicera information som inte stämmer, säger Valiant Richey.
Enligt undersökningen uppger var fjärde användare av sociala medier att de har trott på information som senare visat sig vara falsk.
