loadingDet finns flera förklaringar till att människor får barn senare i livet, bland annat utbildning, karriär och att man hittar sin partner senare i livet. Foto: Shutterstock
Det finns flera förklaringar till att människor får barn senare i livet, bland annat utbildning, karriär och att man hittar sin partner senare i livet. Foto: Shutterstock
Inrikes

Svenskar får barn allt senare i livet

Lotta Svedin

Trenden med att få barn senare i livet har pågått en längre tid i takt med att samhället förändrar sig. Det gäller inte bara Sverige utan hela västvärlden. Snittåldern för att bli mamma för första gången ligger nu runt 30 år. Även förstagångspapporna har blivit äldre. Men det finns stora skillnader i landet.

 Förra året var medelåldern för kvinnor som får sitt första barn 30,4 år. Det är det äldsta som hittills noterats och innebär att medelåldern för barnafödande har ökat med drygt två år sedan millenieskiftet, då förstagångsmamman var drygt 28 år. Tidpunkten för att få sitt andra barn följer med i utvecklingen och har ökat från 30,6 till 32,4 år. Mammans ålder vid tredje barnets födelse har ökat från 33,3 till 34,5 år. Det visar en analys som tagits fram av försäkringsbolaget Dina försäkringar. 

– Kvinnor får barn allt senare, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Ofta handlar det om att man först vill bli klar med sin utbildning och bli etablerad på arbetsmarknaden, men det finns också studier som visar att människor tenderar att hitta sina partners senare i livet jämfört med tidigare generationer. Detta skapar en naturlig förskjutning när vi bildar familj, säger Zara Lindberg på Dina Försäkringar, i ett pressmeddelande.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingDet finns flera förklaringar till att människor får barn senare i livet, bland annat utbildning, karriär och att man hittar sin partner senare i livet. Foto: Shutterstock
Det finns flera förklaringar till att människor får barn senare i livet, bland annat utbildning, karriär och att man hittar sin partner senare i livet. Foto: Shutterstock
Inrikes

Svenskar får barn allt senare i livet

Lotta Svedin

Trenden med att få barn senare i livet har pågått en längre tid i takt med att samhället förändrar sig. Det gäller inte bara Sverige utan hela västvärlden. Snittåldern för att bli mamma för första gången ligger nu runt 30 år. Även förstagångspapporna har blivit äldre. Men det finns stora skillnader i landet.

 Förra året var medelåldern för kvinnor som får sitt första barn 30,4 år. Det är det äldsta som hittills noterats och innebär att medelåldern för barnafödande har ökat med drygt två år sedan millenieskiftet, då förstagångsmamman var drygt 28 år. Tidpunkten för att få sitt andra barn följer med i utvecklingen och har ökat från 30,6 till 32,4 år. Mammans ålder vid tredje barnets födelse har ökat från 33,3 till 34,5 år. Det visar en analys som tagits fram av försäkringsbolaget Dina försäkringar. 

– Kvinnor får barn allt senare, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Ofta handlar det om att man först vill bli klar med sin utbildning och bli etablerad på arbetsmarknaden, men det finns också studier som visar att människor tenderar att hitta sina partners senare i livet jämfört med tidigare generationer. Detta skapar en naturlig förskjutning när vi bildar familj, säger Zara Lindberg på Dina Försäkringar, i ett pressmeddelande.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024