En handfull aktörer står för nästan all matförsäljning i Sverige – en dominans som gör Sverige unikt i Europa.
– Det är otroligt svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden, menar nationalekonomen Christian Jörgensen.
Under veckan har det uppmanats till bojkott mot de stora livsmedelskedjorna. Initiativtagarna protesterar mot höga priser som de menar beror på bristande konkurrens.
De största aktörerna i Sverige går att räkna på ena handens fingrar. De stod för över 98 procent av matvaruförsäljningen 2023.
Jämfört med resten av Europa sticker ägarkoncentrationen i Sverige ut. Få länder har en livsmedelsmarknad som domineras av ett så litet antal aktörer, menar Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och utredare på Agrifood economics centre vid Lunds universitet.
– Det beror dels på Sveriges många glesbefolkade områden, där större aktörer har lättare att etablera sig. Dels på att lågpriskedjorna, som finns runt om i Europa, aldrig riktigt har fått fäste i Sverige, säger han.
Påverkar priset
Christian Jörgensen menar att de högre matpriserna inte går att härleda till en enskild faktor, utan att flera olika omvärldsfaktorer kan spela in.
– Det är svårt att avgöra om någon aktör tar oskäligt mycket betalt, det går inte riktigt att fastslå.
Men att de stora aktörernas dominans påverkar priset uppåt är enligt honom inte ett orimligt antagande.
– Det är otroligt svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden. Och ju färre aktörer desto högre risk för bristande konkurrens, vilket kan vara prishöjande.
Samtidigt menar han att de stora aktörerna även kan påverka priset åt andra hållet.
– Stora delar av Sverige är glesbefolkat, präglas av stora avstånd och krav på logistik. Där kan större aktörer och grossister göra att priset blir lägre.
"Kan ta tiotals år"
Att den pågående bojkotten får någon effekt på matpriserna är Christian Jörgensen tveksam till. Däremot menar han att den kan bidra till att lyfta frågan om en mer konkurrensfrämjande marknad – även om han själv har svårt att se en sådan utveckling och lyfter Coop som exempel.
– Coop har gått relativt dåligt under många år. Fortsätter det i den riktningen finns en risk för att marknaden blir ännu mer koncentrerad.
Christian Jörgensen tror inte att den rådande dominansen rubbas inom en snar framtid.
– Det rör sig väldigt trögt. Det kan ta tiotals år för en ny aktör att etablera och expandera sin verksamhet.
Vad kan göras för att minska dominansen?
– Den lokala konkurrensen är viktig. Det kan handla om att ta bort en del av byråkratin kring att öppna en ny butik, så att nya aktörer kan utmana på ett lokalt plan.
