Krigen och konflikterna blir fler och värre. Aldrig tidigare har så många människor varit i behov av nödhjälp. Det är i ljuset av en värld i djup kris som den svenska regeringen antar en ny humanitär strategi för Sida.

Det nya året har knappt börjat men när regeringen tillsammans med biståndsmyndigheten Sida målar upp en bild av tillståndet i världen 2017 är det i dystra ordalag med få ljusglimtar.

Fler människor än tidigare är i behov av humanitärt stöd, nästan 129 miljoner. Flera långvariga kriser har inte blivit bättre med tiden – snarare sämre. I Sydsudan har optimismen vid självständigheten bytts ut mot etniskt våld som får omkring 2 400 människor att fly till Uganda varje dag. Och sex år efter det att en kvarts miljon människor svalt ihjäl i Somalia är hundratusentals män, kvinnor och barn återigen akut undernärda. I det av Boko Haram plågade Nigeria har hjälpbehoven ökat med 46 procent.

– För vissa av de kroniska kriserna är trenden väldigt negativ, konstaterar Susanne Mikhail, chef för Sidas humanitära enhet, som tar Colombia som ett av få positiva exempel.

”Plåster på blödande sår”

Det försämrade tillståndet i världen kräver uppdaterade arbetssätt. Regeringen antar i dag en ny humanitär strategi för Sida som ska gälla fram till 2020. Sveriges humanitära budget är 5,8 miljarder kronor vid ingången av 2017, en halv miljard kronor mer än förra året. Sida får 3,1 miljarder kronor, resten fördelas via utrikesdepartementet.

Den nya strategin ska stärka lokala aktörers inflytande för att bättre nå ut med hjälpen, verka för bättre jämställdhet och långsiktiga lösningar för de som är i flyktingskap. Den genomsnittliga tiden som en person lever i ett flyktingläger i dag är 20 år, enligt UNHCR.

– Det vi kan göra med det humanitära är plåster på blödande sår. Det är grundläggande att jobba konfliktförebyggande. När ett krig brutit ut tar det ofta generationer innan såren har läkt till fullo, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP).

”Dimmigt i spåkulan”

Samtidigt är det svårare att nå ut med hjälpen. För 15 år sedan kunde biståndsarbetare förhandla om humanitärt tillträde med Tamilska tigrarna eller maoister, något som inte är möjligt med icke-statliga aktörer som IS som struntar i internationell rätt.

Hjälparbetare attackeras också på ett sätt som humanitära organisationer inte upplevt tidigare.

– Tidigare kanske lastbilar bombades på väg från en plats till en annan. Nu är det vanligare med regelrätta avrättningar, att hjälparbetare stoppas, slits ut ur sina bilar och avrättas på plats, säger Mikhail.

Det är svårt att förutspå i vilken riktning världen är på väg.

– Just nu är det väldigt dimmigt i spåkulan. USA har genom sitt bistånd varit en stark förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter. Det finns tecken på att den nya administrationen kommer att agera mycket mer i egenintresse, säger Lövin.

– Vi kan inte veta vad det kommer att få för effekter för länder i utvecklingsvärlden.

(TT)

Stort hjälpbehov

Nästan 129 miljoner människor i världen är i behov av humanitärt stöd. Andelen personer som är i nöd på grund av krig och konflikter ökar, 80 procent av de humanitära behoven är i konfliktsituationer. Kostnaderna för att möta de humanitära behoven har fyrdubblats på tio år. Förra året finansierades de humanitära appellerna bara till hälften. Kostnaden för att täcka de humanitära behoven har ökat, dels på grund av att fler människor behöver hjälp men också på grund av svårigheterna att nå ut med hjälpen. Det humanitära tillträdet till nödställda har minskat. Sida ger stöd till 33 kriser runt om i världen, varav 16 räknas som större. Mest får Syrien (315 miljoner), Jemen (164 miljoner), Sahelregionen (160 miljoner), Sydsudan (150 miljoner), Nigeria (130 miljoner), Kongo-Kinshasa (130 miljoner), Irak (125 miljoner). Den del av den humanitära budgeten som inte går till Sida fördelas av UD, främst som oöronmärkt stöd. Källa: Sida, UD