Stridsfordon 90 och stridsvagnar av typen Leopard ska ingå i den reducerade bataljon som Sverige ska skicka till den multinationella Natostyrkan i Lettland.
– Försvarsmakten får nu i uppdrag att förbereda det svenska bidraget, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Regeringen har tidigare meddelat att Sverige vill bidra med en reducerad bataljon till Natos multinationella styrka i Lettland.
Nu meddelar statsminister Ulf Kristersson att det första förbandet ska bestå av soldater och officerare från det skånska regementet P7 i Revingehed. Det rör sig enligt statsministern om 400-500 personer. Tidigare har det talats om mellan 500-1 000 soldater.
Målet är att styrkan ska vara på plats i början av nästa år.
Tunga stridsfordon
I bataljonen kommer bland annat stridsfordon 90, stridsvagn 122 (även känd som Leopard) och pansarterrängbil 360 att ingå, enligt Ulf Kristersson.
Han säger att rekryteringsläget ser gott ut. I dagsläget handlar det bara om anställda soldater som kan skickas iväg. Om även färdigutbildade värnpliktiga ska kunna användas svarar statsministern inte på.
– Vi tittar noga på hur Finland, Norge och andra länder har gjort detta. Men just nu är det inte aktuellt alls, säger Kristersson.
Även försvarsberedningen har haft i uppdrag att se över frågan om värnpliktiga, men kommer inte att lämna något svar när den presenteras på fredagen.
Kristersson bedömer inte att det svenska säkerhetsläget kommer att påverkas när trupp skickas utomlands.
– Försvaret av Nato börjar bokstavligt talat till exempel i Lettland, säger Kristersson.
Därtill kommer svenska soldater sannolikt att komma tillbaka ännu bättre tränade, anser han.
Riksdagen måste godkänna
Den skånska bataljonen kommer att stå under kanadensisk ledning, och det svenska försvaret ska halvårsvis turas om med det danska om att bemanna militärbasen Adazi utanför Riga.
Att skicka en väpnad styrka utomlands kräver riksdagens godkännande och regeringen kommer att återkomma med en proposition.
Ulf Kristersson meddelar också att Sverige på torsdagen når ”full militär integrering” i Nato, vilket ses som en viktig milstolpe. Sverige har tillsammans med Finland haft en av de snabbaste processerna i alliansens historia.
