Vintern 2011 var Tahrirtorget i Kairo epicentrum för revolutionen mot president Mubarak. I dag, fem år senare, är den gamla regimen åter i ny skepnad. Skräcken är tillbaka, hoppet som väcktes på Tahrir har falnat. Men kampen är inte över.

Vid ett gathörn på Tahrir sitter några poliser och äter lunch i den ljumma vintersolen. Kairotrafiken tutar förbi intill. Allt verkar normalt. Tills vi kommer till nästa gathörn. Ett likadant bord med likadana poliser, ledigt lunchande i solen. Samma sak vid nästa.

– De är här varje dag, 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan, säger studenten Yusuf, som egentligen heter något annat.

I två veckor ockuperades den stora rondellen i hjärtat av Kairo av hundratusentals demonstranter, som trots brutala attacker vägrade ge sig av innan Mubarak avgick. När det beskedet kom, kvällen den 11 februari 2011, visste jublet på Tahrir inga gränser. Folket hade fällt diktatorn. En ny tid för Egypten stod för dörren.

Nu sitter vi på ett kafé vid torget och sneglar nervöst mot bordsgrannarna. Om fel personer lyssnar kan det sluta illa.

Vi var naiva

Femårsdagen av revolutionen närmar sig och den nya regimen under president Abd al-Fattah al-Sisi tar inga risker. På sidogatorna som leder fram till Tahrirtorget står taggtrådshinder redo. Revolutionens graffiti på husväggarna omkring byggs bort bit för bit.

– När Mubarak föll var jag 17 år. Jag drömde om ett land utan tortyr. Om yttrandefrihet och social rättvisa. Vi var naiva, säger 22-årige aktivisten Tarik ”Tito” Muhammad på ett annat rökigt kafé några kvarter bort.

Tito har smakat på det nya Egyptens Kafkavälde. Han greps i mars 2013 vid en demonstration mot den dåvarande presidenten, Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi. Tito släpptes, men rättsprocessen fortsatte – även efter det att Mursi störtats av dåvarande arméchefen al-Sisi i juni samma år.

Fängslad för en T-tröja

Den 25 januari 2014 – treårsdagen av revolutionen – greps Tarik Muhammad igen, nu för att ha protesterat mot al-Sisis militärstyre, anklagad för samröre med Muslimska brödraskapet, vid det laget terrorstämplat.

Tito tillbringade 76 dygn i häkte, tillsammans med tiotals andra fångar i en cell tre gånger tre meter stor. Tito ritar en skiss i mitt block för att förklara hur fångarna satt i knät på varandra för att sova. Tre personer sov på toaletten.

– Jag hade tur, jag blev i alla fall inte torterad, bara slagen, säger Tito med ett snett leende.

Hans lillebror Mahmud hade inte samma tur. Han greps samma dag, och sitter fortfarande – 700 dagar senare – bakom galler, utan åtal. Hans brott: han bar en T-tröja med texten Ett land utan tortyr. T-tröjan hade han fått av Tito. Storebror ägnar nu all sin tid åt att få Mahmud fri.

Dyker inte upp

Nästa dag ska jag träffa en företrädare för den liberala 6 april-rörelsen, som var tongivande i revolten mot Mubarak. Hon dyker inte upp där vi ska mötas, och svarar inte på mobilen.

Vi ringer runt till andra medlemmar av rörelsen. Ingen har hört av kvinnan sedan kvällen före. Vi träffar Muhammad Ibrahim Ali, en annan medlem av 6 april. Han kedjeröker nervöst.

– Vi har det svårt nu. Våra medlemmar förföljs och arresteras. Själv greps jag senast i juni. Man kan bli gripen för vad som helst, när som helst. De senaste veckorna har det varit ännu värre, nu inför femårsdagen av revolutionen.

FAKTA: Revolutionen i Egypten

Revolutionen i Egypten 2011 var en del av den så kallade arabiska våren. Protesterna mot president Hosni Mubaraks regim inleddes den 25 januari. Över 800 människor dödades i oroligheterna som utbröt. Den 11 februari gav Mubarak upp och avgick. Makten överlämnades till en militärjunta. I juni 2012 valdes det tidigare förbjudna Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till ny president. I juni 2013 avsattes Mursi av militären efter omfattande protester mot hans styre. Säkerhetsstyrkor dödade över tusen demonstranter som protesterade mot kuppen, enligt Human Rights Watch. I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med över 90 procent av rösterna. Valet bojkottades av Muslimska brödraskapet. Den nya regimen har enligt Amnesty International kraftigt begränsat yttrandefriheten i Egypten. Tusentals regimkritiker har fängslats. Muslimska brödraskapet är åter terrorstämplat. Hundratals medlemmar har dömts till döden, däribland expresidenten Mursi. Källa: TT

Jagat brödraskap

Den grupp som behandlats mest hårdhänt av Sisi-regimen är ändå Muslimska brödraskapet. Efter kuppen mot president Mursi 2013 dödades över 800 anhängare på en enda dag – en av de värsta massakrerna på demonstranter i modern tid.

Yusuf Salhen, en ung islamist och student, stod på barrikaderna för Mursi i flera veckor innan militären slog till. Nu är Muslimska brödraskapet åter terrorstämplat och tusentals medlemmar sitter bakom galler. Hundratals ledare har dömts till döden.

Militanta grupper med misstänkta band till IS (Islamiska staten) är på frammarsch i Egypten. Attacker har ägt rum i Sinai, Kairo och nu senast mot svenskar och andra turister i Hurghada. Yusuf Salhen lägger skulden på regimen, som krossat de ungas dröm om demokratisk förändring.

– Regimens agerande driver egyptier i famnen på radikala grupper.

Nu närmar sig revolutionens femårsdag, den 25 januari. Organiserade protester mot al-Sisi väntas inte, men Muhammad Ibrahim Ali från 6 april-rörelsen tror att folk kommer att gå ut på gatorna ändå. Han tänker i alla fall göra det själv, trots farorna.

– Regimen kommer att svara som den alltid gör, med våld och dödande. Men det är värt risken. Vi måste fortsätta kämpa.