loadingPaetongtarn Shinawatra anländer till sitt parti Pheu Thais högkvarter i Bangkok på fredagen. Foto: Wason Wanichakorn/AP/TT
Paetongtarn Shinawatra anländer till sitt parti Pheu Thais högkvarter i Bangkok på fredagen. Foto: Wason Wanichakorn/AP/TT
Utrikes

Shinawatra vald till premiärminister i Thailand

TT

Paetongtarn Shinawatra, dotter till landets tidigare ledare Thaksin Shinawatra, har valts till ny premiärminister i Thailand. 37-åringen blir den allra yngsta personen på posten, och den andra kvinnan efter sin faster.

Fredagens omröstning följde på sparkandet av den tidigare premiärministern Srettha Thavisin i onsdags, efter mindre än ett år på posten. Han blev därmed den tredje premiärministern från partiet Pheu Thai ("För thailändare") som avsatts.

Thailändsk politik har präglats av instabilitet de senaste två årtiondena, med kupper, maktkamper och stora folkliga protester. Bakom kulisserna anses militären fortfarande styra med järnhand efter sin kupp 2014. För bara en vecka sedan upplöste landets konstitutionsdomstol det stora partiet Kao Klai, som vann förra årets val med löften om minskad makt för militären och kungahuset.

Paetongtarn Shinawatra växte upp i Bangkok och studerade senare i Storbritannien. Under valkampanjen i fjol gjorde hon stora rubriker då hon var gravid i åttonde månaden – och födde barn knappt två veckor innan valdagen.

Hennes pappa, Thaksin Shinawatra, tvingades bort från makten 2006 och gick då i landsflykt för att slippa ett fängelsestraff för påstådd korruption. Den folkligt populäre miljardären och telekommagnaten Thaksin återvände till Thailand för ett drygt år sedan. Han greps, men släpptes på fri fot i februari efter att ha suttit frihetsberövad i ett halvår.

Många bedömare frågar sig nu hur mycket Thaksin kommer att influera sin dotters politik. 37-åringen har tidigare hävdat att hon, trots sitt politiska arv, står på egna ben och fattar egna beslut.

Bakgrund

Thailändsk inrikespolitik kan beskrivas som en maktkamp mellan anhängare till en traditionell elit – militären, kungahuset och statsförvaltningen – och en bred grupp som står i opposition.

Störst i parlamentet efter valet 2023 blev det progressiva och ungdomsvänliga Kao Klai. Partiet gick till val på löften om att lätta på landets strikta majestätslagar och avskaffa militärens politiska inflytande – men släpptes trots valsegern aldrig fram till regeringsmakten.

Det kan förklaras av att det politiska systemet är kraftigt riggat i militärens favör, enligt en grundlagsändring som genomfördes efter militärkuppen 2014. En tredjedel av nationalförsamlingen och hela senaten tillsätts av militären.

Tidigare i augusti upplöste Thailands konstitutionsdomstol Kao Klai. Enligt domstolen utgjorde partiets vallöften ett försök att störta den thailändska monarkin. Tilltaget mot Kao Klai har fördömts av EU, USA, FN och flera människorättsorganisationer.

Partier som utmanar det militära och monarkistiska etablissemanget i Thailand har även tidigare blivit ogiltigförklarade på olika vis.

Källor: Landguiden/UI med flera.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPaetongtarn Shinawatra anländer till sitt parti Pheu Thais högkvarter i Bangkok på fredagen. Foto: Wason Wanichakorn/AP/TT
Paetongtarn Shinawatra anländer till sitt parti Pheu Thais högkvarter i Bangkok på fredagen. Foto: Wason Wanichakorn/AP/TT
Utrikes

Shinawatra vald till premiärminister i Thailand

TT

Paetongtarn Shinawatra, dotter till landets tidigare ledare Thaksin Shinawatra, har valts till ny premiärminister i Thailand. 37-åringen blir den allra yngsta personen på posten, och den andra kvinnan efter sin faster.

Fredagens omröstning följde på sparkandet av den tidigare premiärministern Srettha Thavisin i onsdags, efter mindre än ett år på posten. Han blev därmed den tredje premiärministern från partiet Pheu Thai ("För thailändare") som avsatts.

Thailändsk politik har präglats av instabilitet de senaste två årtiondena, med kupper, maktkamper och stora folkliga protester. Bakom kulisserna anses militären fortfarande styra med järnhand efter sin kupp 2014. För bara en vecka sedan upplöste landets konstitutionsdomstol det stora partiet Kao Klai, som vann förra årets val med löften om minskad makt för militären och kungahuset.

Paetongtarn Shinawatra växte upp i Bangkok och studerade senare i Storbritannien. Under valkampanjen i fjol gjorde hon stora rubriker då hon var gravid i åttonde månaden – och födde barn knappt två veckor innan valdagen.

Hennes pappa, Thaksin Shinawatra, tvingades bort från makten 2006 och gick då i landsflykt för att slippa ett fängelsestraff för påstådd korruption. Den folkligt populäre miljardären och telekommagnaten Thaksin återvände till Thailand för ett drygt år sedan. Han greps, men släpptes på fri fot i februari efter att ha suttit frihetsberövad i ett halvår.

Många bedömare frågar sig nu hur mycket Thaksin kommer att influera sin dotters politik. 37-åringen har tidigare hävdat att hon, trots sitt politiska arv, står på egna ben och fattar egna beslut.

Bakgrund

Thailändsk inrikespolitik kan beskrivas som en maktkamp mellan anhängare till en traditionell elit – militären, kungahuset och statsförvaltningen – och en bred grupp som står i opposition.

Störst i parlamentet efter valet 2023 blev det progressiva och ungdomsvänliga Kao Klai. Partiet gick till val på löften om att lätta på landets strikta majestätslagar och avskaffa militärens politiska inflytande – men släpptes trots valsegern aldrig fram till regeringsmakten.

Det kan förklaras av att det politiska systemet är kraftigt riggat i militärens favör, enligt en grundlagsändring som genomfördes efter militärkuppen 2014. En tredjedel av nationalförsamlingen och hela senaten tillsätts av militären.

Tidigare i augusti upplöste Thailands konstitutionsdomstol Kao Klai. Enligt domstolen utgjorde partiets vallöften ett försök att störta den thailändska monarkin. Tilltaget mot Kao Klai har fördömts av EU, USA, FN och flera människorättsorganisationer.

Partier som utmanar det militära och monarkistiska etablissemanget i Thailand har även tidigare blivit ogiltigförklarade på olika vis.

Källor: Landguiden/UI med flera.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024