Helt plötsligt dyker det upp bland platsannonserna, drömjobbet du väntat på. Men verkar inte allt lite för bra för att vara sant? Då kan det vara ett "spökjobb", en platsannons för en tjänst som egentligen inte finns.

Internationellt sett brukar företeelsen benämnas just "ghost jobs" – spökjobb. När du har skickat in din ansökan och meritförteckning till arbetsgivaren går veckorna – men inget händer och ingen hör av sig.

Förklaringarna kan vara flera; antingen har tjänsten redan tillsatts innan annonsen lagts ut, jobbet existerar inte eller så är annonsen helt enkelt falsk.

Fenomenet finns även i Sverige, berättar Jenny Söderholm, produktansvarig för Platsbanken på Arbetsförmedlingen:

– Det har funnits ett antal situationer där man sett ett avvikande annonsbeteende och där det i vissa fall inte finns en ambition att peka på ett konkret jobb, utan snarare att samla namn till sin kandidatbank eller bjuda in till en jobbmässa. Hos oss är det ju en förutsättning att det ska finnas ett konkret jobb, säger hon till TT.

Flera skäl

Det finnas flera skäl från arbetsgivarens sida att lägga ut sådana annonser, allt från att det redan finns interna kandidater till att man vill marknadsföra arbetsplatsen och på detta sätt få extra reklam, säger Jenny Söderholm.

Platsbanken granskar kontinuerligt annonser och kan dela ut varningar eller till och med spärra arbetsgivare.

Torsten Jönsson, arbetsmarknadsexpert på Karriärkonsulten, som hjälper till att matcha arbetssökande med lediga tjänster, berättar om liknande erfarenheter.

– Vi har stött på det här fenomenet lite till och från. Man får känslan att det är klart redan på förhand, alternativt att den arbetssökande lockas till någon form av sammankomst och så är det bara bullshit. Det finns ett annat syfte bakom annonsen.

Det har bland annat handlat om lagerjobb där det funnits vissa motkrav för att ens få tillgång till att söka till tjänsterna.

– Det är en oerhört otäck situation för det är personer som ofta är i en utsatt position och som är beroende av förtroendet, att man kan lita på den människa som ska lotsas till en anställning.

Skapar frustration

För den enskilde individen kan detta naturligtvis skapa frustration. Men även för arbetsmarknaden i stort är det ett problem, påpekar Jenny Söderholm:

– Annonser som inte innehåller "riktiga jobb" påverkar ju även vår arbetsmarknadsstatistik. Det är ju också underlag för de arbetsmarknadsbeslut som tas.