Regeringens budget innehåller nya satsningar för 60 miljarder kronor, varav 27 miljarder går till sänkt skatt. Högavlönade får mest ut av skattesänkningarna.
– Fler får kvar mer av lönen, säger finansministern.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar en budgetproposition för 2025 med en helt annan profil än den som lades fram förra hösten.
Den här budgeten är betydligt mer expansiv och innehåller nya reformer för cirka 60 miljarder kronor jämfört med 39 miljarder 2024.
Av de 60 miljarderna går nästan 27 till sänkt skatt som kommer hushållen till del i form av sänkt skatt på lön och pension, på sparande, på bensin och på flygresor 2025.
Stimulera ekonomin
Svantesson uppger att vi nu lämnar en tuff period med hög inflation bakom oss. Därför vill regeringen stötta hushåll och samtidigt "få igång hjulen" för att få Sverige ur lågkonjunkturen.
– Människor har tappat tio års reallöneökningar. Det har varit väldigt tufft för många, säger hon.
Regeringen och Sverigedemokraterna (SD) har främst valt sänkt skatt för att stötta hushåll. Bidrag till utsatta hushåll, framförallt en förlängning av det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer, summeras till 570 miljoner kronor.
Över fyra miljoner löntagare får del av ett förstärkt jobbskatteavdrag, som i snitt ger 2 600 kronor per år i sänkt skatt.
Samtidigt får nära en halv miljon personer med de allra högsta inkomsterna sänkt skatt med i snitt 10 100 kronor per år, när jobbskatteavdragets avtrappning för höga löner slopas 2025.
"Betalar sig"
Svantesson tycker att satsningen på höginkomsttagare är motiverad för att sätta fart på tillväxten, eftersom lägre marginalskatt ökar viljan att jobba mer. Hög marginalskatt "lägger en filt över tillväxt", enligt henne.
– I kronor och ören kommer den som tjänar mycket att ha en högre skatt även med vår budget, säger hon.
SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt tror att SD:s väljare, oavsett om de får del av skattesänkningen "förstår logiken". Enligt honom betalar åtgärden sig själv eftersom folk vill jobba mer.
– Det är en klok reform, primärt för att Sverige ligger väldigt högt när det gäller marginalskatten. Den har legat på 55 procent, nu kommer den att landa på 52 procent, säger Sjöstedt.
En annan tydlig skillnad mellan årets budget och den nya för 2025 är att det blir betydligt mindre nya tillskott till välfärden.
Vård, skola och omsorg får nära åtta miljarder kronor i nya tillskott 2025, varav drygt fyra miljarder till vården. Det är hälften av vad som sköts till i förra höstens budgetproposition för 2024.
Det beror på att kommunsektorns ekonomi bedöms stärkas tydligt nästa år.
