loadingFinansminister Elisabeth Svantesson (M) promenerar till riksdagen med budgetpropositionen för 2024 förra året. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) promenerar till riksdagen med budgetpropositionen för 2024 förra året. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Budgeten: Sänkta skatter ska stötta hushållen

Peter Wallberg, Johanna Ekström, Maria Davidsson och Niklas Svahn/TT

Regeringens budget innehåller nya satsningar för 60 miljarder kronor. Nästan hälften, 27 miljarder kronor, går till sänkta skatter för hushållen.

Budgetpropositionen för 2025 som presenteras i dag har en helt annan profil än den som lades fram förra hösten.

Den här budgeten är betydligt mer expansiv och innehåller nya reformer för cirka 60 miljarder kronor jämfört med 39 miljarder 2024.

Av de 60 miljarderna går nästan 27 miljarder kronor till sänkt skatt som kommer hushållen till del i form av sänkt skatt på lön och pension, sänkt skatt på sparande och på bensin 2025.

Skatter sänktes visserligen också i år, men samtidigt pausades den automatiska uppskrivningen av gränsen för när statlig skatt ska betalas. Det gjorde att höginkomsttagare gick miste om 13 miljarder kronor.

Stimulera ekonomin

Regeringen vill med skattesänkningarna stötta hushållen som drabbats av pris- och ränteökningar under inflationen. Men den vill också stimulera ekonomin, eftersom Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.

En tydlig skillnad mellan årets budget och den nya för 2025 är välfärden. Budgetpropositionen för 2024 innehöll nya tillskott till vård, skola och omsorg för 16 miljarder. Nu föreslås betydligt mindre tillskott, 7,5 miljarder kronor, varav drygt tre till vården.

Regeringen är inte längre lika oroad över vårdens ekonomi. Den fallande inflationen gör att regionernas pensionskostnader väntas minska kraftigt under 2025. Finansdepartementet bedömer att kommunsektorn går med plus nästa år, medan regionerna går jämnt ut med hjälp av de tillskott som kommer i budgeten 2025.

Heta frågor

Oppositionen väntas i dagens budgetdebatt bland annat kräva mer pengar till välfärden. Regeringen kan också vänta sig kritik mot budgetsatsningarnas fördelningseffekter.

Det förstärkta jobbskatteavdraget beräknas ge över fyra miljoner löntagare i genomsnitt 2 600 kronor per år i sänkt skatt. Samtidigt får 465 000 personer med de högsta inkomsterna sänkt skatt med i snitt 10 100 kronor per år när jobbskatteavdragets avtrappning för höga löner slopas 2025.

Även regeringens föreslagna satsningar på miljö och klimat på 1,3 miljarder kommer att få kritik från oppositionen för att vara otillräckligt.

Så fördelas de 60 miljarderna

Sänkt skatt: 26,7 miljarder kronor (mdr) (44 procent)

förstärkt jobbskatteavdrag: 11 mdr
sänkt skatt pensionärer: 2,5 mdr
slopad avtrappning av jobbskatteavdraget: 4,7 mdr
sänkt skatt på ISK-sparande: 4,4 mdr
sänkt bensinskatt: 3,2 mdr
avskaffad flygskatt: 0,9 mdr

Välfärd: 7,5 mdr (12 procent)

vård: 4,6 mdr
skola: 2,8 mdr
omsorg: 0,1 mdr

Totalförsvar : 8,6 mdr (14 procent)

Miljö och klimat: 1,3 mdr (2 procent)

Rättsväsende: 3,5 mdr (6 procent)

Infrastruktur (vägunderhåll): 1,6 mdr (3 procent)

Forskning : 1,5 mdr (3 procent)

Kostnader för läkemedel : 5,6 mdr (9 procent)

Övrigt: cirka 4 mdr (7 procent)

Summa: Cirka 60 miljarder (100 procent)

Källa: Finansdepartementet

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFinansminister Elisabeth Svantesson (M) promenerar till riksdagen med budgetpropositionen för 2024 förra året. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) promenerar till riksdagen med budgetpropositionen för 2024 förra året. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Budgeten: Sänkta skatter ska stötta hushållen

Peter Wallberg, Johanna Ekström, Maria Davidsson och Niklas Svahn/TT

Regeringens budget innehåller nya satsningar för 60 miljarder kronor. Nästan hälften, 27 miljarder kronor, går till sänkta skatter för hushållen.

Budgetpropositionen för 2025 som presenteras i dag har en helt annan profil än den som lades fram förra hösten.

Den här budgeten är betydligt mer expansiv och innehåller nya reformer för cirka 60 miljarder kronor jämfört med 39 miljarder 2024.

Av de 60 miljarderna går nästan 27 miljarder kronor till sänkt skatt som kommer hushållen till del i form av sänkt skatt på lön och pension, sänkt skatt på sparande och på bensin 2025.

Skatter sänktes visserligen också i år, men samtidigt pausades den automatiska uppskrivningen av gränsen för när statlig skatt ska betalas. Det gjorde att höginkomsttagare gick miste om 13 miljarder kronor.

Stimulera ekonomin

Regeringen vill med skattesänkningarna stötta hushållen som drabbats av pris- och ränteökningar under inflationen. Men den vill också stimulera ekonomin, eftersom Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.

En tydlig skillnad mellan årets budget och den nya för 2025 är välfärden. Budgetpropositionen för 2024 innehöll nya tillskott till vård, skola och omsorg för 16 miljarder. Nu föreslås betydligt mindre tillskott, 7,5 miljarder kronor, varav drygt tre till vården.

Regeringen är inte längre lika oroad över vårdens ekonomi. Den fallande inflationen gör att regionernas pensionskostnader väntas minska kraftigt under 2025. Finansdepartementet bedömer att kommunsektorn går med plus nästa år, medan regionerna går jämnt ut med hjälp av de tillskott som kommer i budgeten 2025.

Heta frågor

Oppositionen väntas i dagens budgetdebatt bland annat kräva mer pengar till välfärden. Regeringen kan också vänta sig kritik mot budgetsatsningarnas fördelningseffekter.

Det förstärkta jobbskatteavdraget beräknas ge över fyra miljoner löntagare i genomsnitt 2 600 kronor per år i sänkt skatt. Samtidigt får 465 000 personer med de högsta inkomsterna sänkt skatt med i snitt 10 100 kronor per år när jobbskatteavdragets avtrappning för höga löner slopas 2025.

Även regeringens föreslagna satsningar på miljö och klimat på 1,3 miljarder kommer att få kritik från oppositionen för att vara otillräckligt.

Så fördelas de 60 miljarderna

Sänkt skatt: 26,7 miljarder kronor (mdr) (44 procent)

förstärkt jobbskatteavdrag: 11 mdr
sänkt skatt pensionärer: 2,5 mdr
slopad avtrappning av jobbskatteavdraget: 4,7 mdr
sänkt skatt på ISK-sparande: 4,4 mdr
sänkt bensinskatt: 3,2 mdr
avskaffad flygskatt: 0,9 mdr

Välfärd: 7,5 mdr (12 procent)

vård: 4,6 mdr
skola: 2,8 mdr
omsorg: 0,1 mdr

Totalförsvar : 8,6 mdr (14 procent)

Miljö och klimat: 1,3 mdr (2 procent)

Rättsväsende: 3,5 mdr (6 procent)

Infrastruktur (vägunderhåll): 1,6 mdr (3 procent)

Forskning : 1,5 mdr (3 procent)

Kostnader för läkemedel : 5,6 mdr (9 procent)

Övrigt: cirka 4 mdr (7 procent)

Summa: Cirka 60 miljarder (100 procent)

Källa: Finansdepartementet

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024