loadingTelefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Telefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Så vill polisen komma åt bedragarna

Gustav Sjöholm/TT

De nordiska polismyndigheterna arbetar i motvind mot nätbedragarna, som förra året beräknas ha lurat till sig motsvarande 9,4 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning. Men ländernas poliser har flera idéer på hur man ska komma åt bedragarna.

Mer än en kvarts miljon bedrägerier via nätet rapporterades till polismyndigheterna i Norden förra året, enligt en ny kartläggning ledd av norska Økokrim. Totalt beräknas bedragarna ha kommit åt 828 miljoner euro. För att sätta det i ett perspektiv är det mer än vad det kostar svenska staten att betala ut alla barnbidrag under ett kvartal.

– För de kriminella grupperingarna finns mycket pengar att hämta i den här brottskategorin, säger Karin Berggren, chef för nationellt bedrägericentrum vid svenska polisen.

Bland bedrägerierna finns telefonbedragarna som riktar sig mot äldre, mejlbedragare som imiterar företags-vd:ar och bluffannonser som ska få folk att investera i falska cryptoupplägg.

Vill kapa inflöde

Pengarna försvinner snabbt ut ur landet. Det är krångligt och tidskrävande för polisen att följa dem, vilket gör att utredningarna ofta läggs ned. Berggren ser en risk att pengarna i sin tur leder till annan brottslighet, exempelvis vapenköp.

– Därför vill vi så långt det går kapa inflödet, säger hon.

Polisen arbetar i motvind. "Nordiska polisen hamnar på efterkälken tekniskt och använder inte informationen vi får för analytiska syften", skriver man i rapporten.

Polisen behöver bli bättre på automatisering och att dela information med exempelvis banker och telefonoperatörer, något som kan kräva lagändringar. Bank och polis behöver också snabbare dela med sig information om nya sätt som bedragarna använder. En tredje åtgärd är att sätta press på teknikjättarna, som i dag tillåter annonser utan granskning.

Flera åtgärder

Det finns goda exempel på hur man arbetat mot bedrägerier i Norden. I Danmark ledde en informationskampanj till att antalet vd-bedrägerier minskade, i Finland har teleoperatörerna via filter gjort det svårare för telefonbedragare. I Island har banker infört olika spärrar, exempelvis stoppat Google Pay-installationer på mobiler i utlandet, som gör det svårare för bedragarna.

I mitten av november bjuder svenska polisen in de nordiska kollegorna till en konferens om samarbete mot bedrägerier.

– Bedrägerier online blir mer sofistikerade och sker i större skala. De blir svårare att skydda sig från, så vi behöver intensifiera arbetet att med modern teknik försvåra och förhindra för de kriminella på nätet, säger Karin Berggren.

De fem vanligaste bedrägerierna

Bankbedrägerier – Bedragare tar kontakt med oftast äldre offer och lurar dem att ge bedragaren tillgång till deras bankkonton.

Investeringsbedrägerier – Genom annonser lockas offren att investera i bedrägliga cryptohandelsplattformar. Offren är oftast män och bland annat dejtingappar används för att locka offren.

Affärsmejlintrång – Brottslingarna riktar in sig på ett företag och utger sig via mejl för att vara exempelvis vd:n eller finanschefen, och lurar mottagaren att göra snabba överföringar. Här ingår också förfalskade fakturor av olika slag.

Romansbedrägerier – Förtroende byggs upp långsamt för att leda till att offret så småningom för över pengar, eller lämnar bankuppgifter.

E-handelsbedrägerier – Olika försök att via exempelvis falska handelsplattformar få kunder att köpa varor, som inte är vad de utger sig för att vara eller aldrig levereras.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTelefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Telefonbedrägerier mot äldre är en av flera kategorier av nätbedrägerier som omsätter miljarder i de nordiska länderna. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Så vill polisen komma åt bedragarna

Gustav Sjöholm/TT

De nordiska polismyndigheterna arbetar i motvind mot nätbedragarna, som förra året beräknas ha lurat till sig motsvarande 9,4 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning. Men ländernas poliser har flera idéer på hur man ska komma åt bedragarna.

Mer än en kvarts miljon bedrägerier via nätet rapporterades till polismyndigheterna i Norden förra året, enligt en ny kartläggning ledd av norska Økokrim. Totalt beräknas bedragarna ha kommit åt 828 miljoner euro. För att sätta det i ett perspektiv är det mer än vad det kostar svenska staten att betala ut alla barnbidrag under ett kvartal.

– För de kriminella grupperingarna finns mycket pengar att hämta i den här brottskategorin, säger Karin Berggren, chef för nationellt bedrägericentrum vid svenska polisen.

Bland bedrägerierna finns telefonbedragarna som riktar sig mot äldre, mejlbedragare som imiterar företags-vd:ar och bluffannonser som ska få folk att investera i falska cryptoupplägg.

Vill kapa inflöde

Pengarna försvinner snabbt ut ur landet. Det är krångligt och tidskrävande för polisen att följa dem, vilket gör att utredningarna ofta läggs ned. Berggren ser en risk att pengarna i sin tur leder till annan brottslighet, exempelvis vapenköp.

– Därför vill vi så långt det går kapa inflödet, säger hon.

Polisen arbetar i motvind. "Nordiska polisen hamnar på efterkälken tekniskt och använder inte informationen vi får för analytiska syften", skriver man i rapporten.

Polisen behöver bli bättre på automatisering och att dela information med exempelvis banker och telefonoperatörer, något som kan kräva lagändringar. Bank och polis behöver också snabbare dela med sig information om nya sätt som bedragarna använder. En tredje åtgärd är att sätta press på teknikjättarna, som i dag tillåter annonser utan granskning.

Flera åtgärder

Det finns goda exempel på hur man arbetat mot bedrägerier i Norden. I Danmark ledde en informationskampanj till att antalet vd-bedrägerier minskade, i Finland har teleoperatörerna via filter gjort det svårare för telefonbedragare. I Island har banker infört olika spärrar, exempelvis stoppat Google Pay-installationer på mobiler i utlandet, som gör det svårare för bedragarna.

I mitten av november bjuder svenska polisen in de nordiska kollegorna till en konferens om samarbete mot bedrägerier.

– Bedrägerier online blir mer sofistikerade och sker i större skala. De blir svårare att skydda sig från, så vi behöver intensifiera arbetet att med modern teknik försvåra och förhindra för de kriminella på nätet, säger Karin Berggren.

De fem vanligaste bedrägerierna

Bankbedrägerier – Bedragare tar kontakt med oftast äldre offer och lurar dem att ge bedragaren tillgång till deras bankkonton.

Investeringsbedrägerier – Genom annonser lockas offren att investera i bedrägliga cryptohandelsplattformar. Offren är oftast män och bland annat dejtingappar används för att locka offren.

Affärsmejlintrång – Brottslingarna riktar in sig på ett företag och utger sig via mejl för att vara exempelvis vd:n eller finanschefen, och lurar mottagaren att göra snabba överföringar. Här ingår också förfalskade fakturor av olika slag.

Romansbedrägerier – Förtroende byggs upp långsamt för att leda till att offret så småningom för över pengar, eller lämnar bankuppgifter.

E-handelsbedrägerier – Olika försök att via exempelvis falska handelsplattformar få kunder att köpa varor, som inte är vad de utger sig för att vara eller aldrig levereras.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024