Länderna kring Östersjön stiger allt mer fram som Europas främsta front mot Ryssland. Inte minst Polen tar kommandot i hopp om att få USA att fortsatt stötta Ukraina. Men vad det räcker till är en annan fråga.
Polens premiärminister Donald Tusk och Natos generalsekretare Mark Rutte får tunga nyckelroller i att från europeisk sida hantera Donald Trumps återkomst som president i USA.
Tusk har omedelbart agerat för att Europa ska slå fast en "vattentät princip" kring kriget i Ukraina.
– Alla framtida beslut om att avsluta kriget eller frysa konflikten måste tas tillsammans med länderna på Natos östra flank och framför allt Ukraina självt, sade Tusk på en presskonferens när Rutte besökte Warszawa i förra veckan.
Tusk har aviserat samordnande möten med både Frankrike och Storbritannien. Han kommer också till det nordisk-baltiska toppmöte som hålls på Harpsund i nästa vecka.
Den polske regeringschefen har aktivt klivit i en roll som annars kanske skulle fyllas av hans kollega i Tyskland. Förbundskansler Olaf Scholz har dock hamnat rejält på sidlinjen, på grund av såväl pågående regeringskris som sitt hårt kritiserade telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin.
"En vinnare"
Tusk och Rutte och även EU:s snart tillträdande nya utrikeschef Kaja Kallas har alla börjat hamra in samma fras inför Trumps tillträde: Rysslands nära samarbete till Nordkorea, Iran och Kina gör att kriget i Ukraina inte kan kopplas loss från vare sig konflikten i Mellanöstern eller relationerna till Kina. Allt sitter ihop och därmed ligger det även i USA:s intresse att inte låta Ukraina förlora.
Polens president Andrzej Duda, med goda kontakter till Trump, hoppas också kunna påverka honom med ekonomiska och rent känslomässiga skäl.
– Han är en vinnare. Jag kan inte tänka mig att han låter Ryssland förstöra Ukraina där USA investerat så mycket av sina skattebetalares pengar. Det är en fråga om respekt för skattebetalarna, sade Duda när även han tog emot Natochefen Rutte i förra veckan.
Orbán väntar på fred
Oron över vad USA ska göra framöver har tillsammans med ryska militära framsteg och växande missnöje bland EU-partier på yttersta höger- och vänsterkanterna ökat på den europeiska pessimismen om Ukrainas möjligheter att vinna.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán går i spetsen för den falang som vill få ett snabbt stopp på både kriget och alla sanktioner mot Ryssland, utan större hänsyn till vad Ukraina tycker. Och Orbán är fortsatt Trumps kanske närmaste allierade i Europa.
– Den fredsvänlige presidenten vann så nu väntar vi på fred, sade Orbán i ungersk radio i fredags.
Hur freden ska se ut har dock Orbán inte velat gå in på. Trumps förre utrikesminister Mike Pompeo hävdar att Trump inte kommer att låta Rysslands president Vladimir Putin "köra över" Ukraina.
– Det är absolut nödvändigt att bilden blir att väst stod upp mot den här skurken (Putin) och inte lät ondskan segra. Jag har gott hopp om att president Trump inser det, sade Pompeo på ett framträdande i New York i förra veckan.
Tunga balter
Oavsett hur det går håller Europas mest Rysslandskritiska länder på att få positioner som gör dem tungt vägande i debatten framöver.
Från den 1 januari blir Polen ordförandeland i EU:s ministerråd efter Ungern – en milsvid skillnad när Donald Tusk ska sköta samordningen i stället för Orbán.
Estländska Kallas blir dessutom snart utrikeschef i EU, samtidigt som litauiske Andrius Kubilius blir unionens första försvarskommissionär.
Mark Rutte får för sin del försöka upprepa företrädaren Jens Stoltenbergs insats i Nato som den som håller Trump kvar i den transatlantiska relationen. Ett viktigt tillfälle blir Natos kommande toppmöte i Ruttes gamla hemstad Haag om ett drygt halvår.
– Jag hade ett exceptionellt trevligt telefonsamtal med tillträdande president Trump förra veckan. Vi har jobbat väldigt nära tillsammans på ett extremt öppet och trevligt sätt, bedyrade Rutte under sitt besök i Warszawa.
