Ryssland kommer att utgöra det allvarligaste hotet mot Sveriges säkerhet fram till 2030. Det slås fast i regeringens nya nationella säkerhetsstrategi.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm presenterar den nya strategin på en pressträff.

"Hotbilden mot Sverige är i det rådande säkerhetsläget bred och allvarlig", skriver regeringen i strategin. Där görs också bedömningen att det försämrade säkerhetsläget kommer att bestå under överskådlig tid, och att det finns risk för att det kommer att försämras ytterligare.

Strategin pekar ut tre fokusområden för arbetet med nationell säkerhet.

Det första handlar om skyddet mot yttre hot. Även om Ryssland har lidit stora förluster så är Rysslands militära styrka fortsatt betydande, står det i strategin.

Det andra fokusområdet handlar om att skydda demokrati och sammanhållning i samhället, inklusive bekämpandet av den systemhotande organiserade brottsligheten och av våldsbejakande extremism.

Skuggsamhället, där många människor befinner sig utanför samhällets skyddsnät och utan kontakt med det offentliga, "kan i sig utgöra ett säkerhetshot", enligt strategin.

Där står också att stora migrationsflöden utgör en risk då personer med antagonistiska avsikter kan följa med. Risken är dessutom att migranter utnyttjas som verktyg för att skapa instabilitet och att de kan användas som påtryckningsmedel mot Sverige, står det i strategin.

Strategin ska bland annat vara vägledande när avvägningar mellan olika samhällsintressen måste göras.

Det tredje fokusområdet handlar om att stärka Sveriges motståndskraft, säkra konkurrenskraften och försörjningsberedskapen.

Den gamla nationella säkerhetsstrategin togs fram av den förra S-ledda regeringen 2017.