Räntan ligger still och prognosen för när första höjningen kommer ändras inte heller. På sikt skruvar Riksbanksledningen ner behovet av kommande räntehöjningar. Räntebeskedet från Riksbanken blev ganska väntat.

Styrräntan lämnas oförändrad på minus 0,5 procent. Banken ändrar inte heller bedömningen om när räntan kommer att höjas. I början av 2018 lyder prognosen fortsatt.

Men det finns osäkerheter i prognosen. Riksbanken talar för en fortsatt expansiv penningpolitik och andra verktyg som valutainterventioner för att nå sitt inflationsmål på 2 procent.

Politiskt osäkert

– Räntorna behöver vara låga för att få upp inflationen. Dessutom har vi inte räknat in de politiska osäkerheterna i världen, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

Han nämner osäkra faktorer som den protektionistiska politiken i USA, konsekvenserna av Brexit för Sverige och de kommande politiska valen i Nederländerna, Frankrike och Tyskland.

– Det är ännu oklart hur dessa faktorer kan påverka inflationen eftersom det är svårt att siffersätta dess nedåtrisker, säger Ingves.

I sin prognos för reporäntan justerar Riksbanken utsikterna för en räntesänkning i år, något som bankledningen hade lämnat lite öppet för. En sänkning bedöms nu vara mindre trolig.

Sänker normalräntan

Räntebeskedet kan beskrivas som mjukt, då Riksbankens direktion trots allt inte helt har tagit bort risken för ytterligare en räntesänkning från dagens rekordlåga nivå på minus 0,50 procent, enligt Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank Sverige.

Dessutom sänker Riksbanken den så kallade jämviktsräntan, vilket är goda nyheter för Sveriges alla högt belånade hushåll. Jämviktsräntan är den reporänta som av banken betraktas som lämplig på lång sikt i ett mer normalt ekonomiskt läge. Den sänks nu till 2,5-4,0 procent. Tidigare låg intervallet på 3,5-4,5 procent.

– Det är en rätt tydlig förändring, säger Roger Josefsson.

– Det är viktigt, för när Riksbanken kommer höja räntan kommer de enligt de här beräkningarna inte behöva höja lika mycket. Det tycker jag är väldigt sunt med tanke på att man inte ser så stark tillväxt i svensk ekonomi, tillägger han.

Den lägre jämviktsräntan motiveras bland annat av befolkningsutvecklingen.

Justerar upp inflation

Banken ändrar samtidigt prognoserna för inflationen och tillväxten något.

Nu räknar banken med en inflation, mätt som KPI på 1,6 procent i år och 2,1 procent nästa år. Förra prognosen löd 1,4 procent i år och 2,2 procent 2018.

Inflationen har stigit närmare målet på 2 procent, dock med bidrag av energipriserna. Bortsett från det ser Riksbanken fortfarande en svag prisutveckling. Det bidrar till att inflationen väntas vara oförändrad under året, bedömer Riksbanken.

– Vi har en stark svensk konjunktur med bidrag av det låga ränteläget. Det finns god efterfrågan på svensk export. Men ingen väntar sig att Sverige varaktigt ska växa med 4 procent om året, utan snarare runt 2-3 procent, säger Stefan Ingves.

Problem i banksektorn

BNP-tillväxten väntas landa på 2,5 procent i år och 2,2 procent nästa år, marginellt högre än tidigare porgnos från Riksbanken.

– Det finns fortfarande stora problem i banksektorn i Europa i form av dåliga lån. Om bankerna inte agerar kraftigt mot detta väntas det också bidra till att hålla tillbaka tillväxten, säger Ingves.

Riksbankens direktion har också beslutat sig för att förlänga mandatet för valutaaffärer för att hålla nere kronans värde. Programmet för köp av statsobligationer löper på som tidigare beslutat.

En av Riksbanksledamöterna, Martin Flodén, reserverade sig mot beslutet att förlänga Riksbankens mandat att få göra valutatransaktioner i syfte att försvaga kronan.

Kronan försvagades med ett par ören mot både dollarn och euron. Även marknadsräntorna sjönk något, som en effekt av Riksbankens besked.

(TT)

Årets första räntebesked

Årets första räntebesked från Riksbanken kommer bara två dagar innan Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar en första beräkning av inflationen i januari. I december låg inflationen, enligt måttet KPIF, på 1,9 procent, enligt SCB. Det är nära Riksbankens mål på 2 procent. Samtidigt har inflationsförväntningarna klättrat uppåt till 2 procent på fem års sikt och 1,9 procent på två års sikt, enligt Prospera. Tillväxten har också goda förutsättningar och väntas kunna räknas ihop till uppåt 2,5 procent under fjärde kvartalet 2016 för att därefter fortsätta upp mot 3 procent för helåret 2017. Källor: Prospera, SCB, SEB