Timmarna för funktionshindrade med statlig assistansersättning ökar inte som hittills. Regeringens skarpa, och kritiserade, order till Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen tros ha inverkat. Bland dem med stöd kvarstår oron.

– Läget är kaotiskt, säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbunden.

Han beskriver en vardag där människor med statlig assistans (de med de största behoven) och anhöriga bara går och väntar på brev från Försäkringskassan om nya bedömningar som i värsta fall kan förändra vardagen till det sämre.

Pelle Kölhed var med när riksdagens socialutskott höll utfrågning om assistansersättningen, en utfrågning som bestämdes efter höstens starka debatt om assistansen.

Regeringens uppdrag till Försäkringskassan inför 2016 har spelat stor roll för kritiken. Myndigheten ombads arbeta för att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar, i ett läge där kostnaderna ökat stadigt år för år sedan reformen infördes 1994.

Många mister

Under 2015 och 2016 började Försäkringskassan tillämpa några vägledande domar som gjort att några hundra personer förlorat rätten till statlig assistans och hänvisats till stöd av kommunen i stället. Andra har fått ersättningen minskad och färre än tidigare får ersättning beviljad.

Pelle Kölhed vill att riksdag och regering med förtur ser över lagen som lett till vägledande utslagen, i stället för att vänta in den pågående utredningen om assistans. Den ska vara klar först 2018.

I en ny rapport skriver Försäkringskassan att regeringens uppdrag, men inte bara det, har haft betydelse för att antalet timmar per assistansberättigad och vecka bara ökade marginellt förra året. Tidigare var ökningen 2-3 timmar per år.

Miljoner mindre

Försäkringskassan ser indikationer på ett trendbrott. Antalet personer med rätt till assistans minskade för första gången på åtta år, till cirka 15 700.

Enligt prognosen blir kostnaderna i år 25,5 miljarder kronor, 300 miljoner mindre än förutsägelsen i höstas.

Enligt statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson, hos det ansvariga statsrådet barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), var regeringens mål att assistansersättningen inte skulle ha ”samma kurva uppåt” som tidigare. Inte att den skulle minska.

– Nej, vår ambition är hela tiden ökad rättssäkerhet och ökad kvalitet.

Om det i sin tur kan medverka till att timutvecklingen på sikt inte blir lika dramatisk som tidigare är det bra, resonerar statssekreteraren.

(TT)

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag som infördes 1994. Det var en stor reform och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år. 1994 hade 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de 16 400. Ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. I december hade 15 691 personer statlig assistans, cirka 450 personer färre än i december 2015. Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans. Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan