loading
Inrikes

Regeringen vill stoppa snabba lån: ”Rovdrift”

Johanna Ekström/TT

Regeringen vill stoppa företag som ger snabba lån till konsumenter. Enligt ett nytt förslag måste ett sjuttiotal bolag antingen ansöka om banktillstånd eller upphöra med sin verksamhet.

– Vi måste få stopp på rovdriften på de mest utsatta, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

För att förhindra att fler tar lån som de inte har råd med vill regeringen förbjuda snabblåneföretag.

Enligt en promemoria som nu skickas på remiss ska bolagen antingen tvingas ansöka om tillstånd för att bedriva bank- eller finansieringsrörelse eller upphöra med sin verksamhet.

– Vi ser att konsumtionsskulderna ökar och att många, många människor hamnar i allvarliga problem eftersom de har fått krediter som de egentligen inte borde ta. Tar man den här typen av krediter så är räntorna mycket höga, säger Niklas Wykman.

Aggressiv marknadsföring

Enligt finansmarknadsministern har bolagen också en aggressiv och påträngande marknadsföring, som leder till att människor hamnar i skuldfällor.

Enligt siffror från finansdepartementet får 30 procent av de som tar lån hos ett snabblåneföretag betalningspåminnelser och 3 procent av lånen går till Kronofogden. Det kan jämföras med storbankerna, där 0,1 till 0,2 procent av krediterna hamnar hos fogden.

Ett banktillstånd ställer betydligt tuffare krav på verksamheten än det enklare tillstånd som krävs i dag. Det handlar bland annat om att bolaget måste hålla ett visst kapital och ställer krav på organisation och styrelse.

– Vi måste få stopp på rovdriften av de mest utsatta. Då är det rimligt att de här bolagen behöver leva upp till högre krav, säger Niklas Wykman.

Svårare att låna

Siffrorna från departementet visar också att för krediter på mindre än 5 000 kronor har snabblånebolagen i 90 procent av fallen inte gjort någon kvar att leva på-kalkyl. Enligt Niklas Wykman är det ett av flera tecken på att bolagen inte gör tillräckligt bra kreditprövningar.

Med förslaget kommer det enligt honom bli svårare att ”ta lån som man aldrig borde ha tagit”.

– Man ska inte kunna låna ut till människor som inte kan betala, säger han.

Totalt berörs ett sjuttiotal bolag av det nya förslaget. Wykman räknar med att några av dem kommer att ansöka om banktillstånd.

– Det finns tid för bolagen att ta ställning till om de vill göra det eller inte, om inte så måste man upphöra med verksamheten eftersom den är alldeles för riskabel för konsumenten, säger han.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år.

Lån till konsumenter

På marknaden för konsumentkrediter förekommer i huvudsak tre olika kreditgivare:

Banker och kreditinstitut, bostadskreditinstitut och konsumentkreditinstitut.

Samtliga får sina tillstånd från Finansinspektionen.

Konsumentkreditinstitut brukar kallas för snabblåneföretag. De ger ut lån utan säkerheter och låntagarna är i hög grad unga människor med låga inkomster.

Lånen har som regel också betydligt högre ränta än den som bankerna ger.

Källa: Finansdepartementet

(TT)

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Inrikes

Regeringen vill stoppa snabba lån: ”Rovdrift”

Johanna Ekström/TT

Regeringen vill stoppa företag som ger snabba lån till konsumenter. Enligt ett nytt förslag måste ett sjuttiotal bolag antingen ansöka om banktillstånd eller upphöra med sin verksamhet.

– Vi måste få stopp på rovdriften på de mest utsatta, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

För att förhindra att fler tar lån som de inte har råd med vill regeringen förbjuda snabblåneföretag.

Enligt en promemoria som nu skickas på remiss ska bolagen antingen tvingas ansöka om tillstånd för att bedriva bank- eller finansieringsrörelse eller upphöra med sin verksamhet.

– Vi ser att konsumtionsskulderna ökar och att många, många människor hamnar i allvarliga problem eftersom de har fått krediter som de egentligen inte borde ta. Tar man den här typen av krediter så är räntorna mycket höga, säger Niklas Wykman.

Aggressiv marknadsföring

Enligt finansmarknadsministern har bolagen också en aggressiv och påträngande marknadsföring, som leder till att människor hamnar i skuldfällor.

Enligt siffror från finansdepartementet får 30 procent av de som tar lån hos ett snabblåneföretag betalningspåminnelser och 3 procent av lånen går till Kronofogden. Det kan jämföras med storbankerna, där 0,1 till 0,2 procent av krediterna hamnar hos fogden.

Ett banktillstånd ställer betydligt tuffare krav på verksamheten än det enklare tillstånd som krävs i dag. Det handlar bland annat om att bolaget måste hålla ett visst kapital och ställer krav på organisation och styrelse.

– Vi måste få stopp på rovdriften av de mest utsatta. Då är det rimligt att de här bolagen behöver leva upp till högre krav, säger Niklas Wykman.

Svårare att låna

Siffrorna från departementet visar också att för krediter på mindre än 5 000 kronor har snabblånebolagen i 90 procent av fallen inte gjort någon kvar att leva på-kalkyl. Enligt Niklas Wykman är det ett av flera tecken på att bolagen inte gör tillräckligt bra kreditprövningar.

Med förslaget kommer det enligt honom bli svårare att ”ta lån som man aldrig borde ha tagit”.

– Man ska inte kunna låna ut till människor som inte kan betala, säger han.

Totalt berörs ett sjuttiotal bolag av det nya förslaget. Wykman räknar med att några av dem kommer att ansöka om banktillstånd.

– Det finns tid för bolagen att ta ställning till om de vill göra det eller inte, om inte så måste man upphöra med verksamheten eftersom den är alldeles för riskabel för konsumenten, säger han.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år.

Lån till konsumenter

På marknaden för konsumentkrediter förekommer i huvudsak tre olika kreditgivare:

Banker och kreditinstitut, bostadskreditinstitut och konsumentkreditinstitut.

Samtliga får sina tillstånd från Finansinspektionen.

Konsumentkreditinstitut brukar kallas för snabblåneföretag. De ger ut lån utan säkerheter och låntagarna är i hög grad unga människor med låga inkomster.

Lånen har som regel också betydligt högre ränta än den som bankerna ger.

Källa: Finansdepartementet

(TT)

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024