Regeringens plan för att finansiera ny kärnkraft har fått tung kritik, bland annat för att vara en glädjekalkyl och riskera att tränga undan annan elproduktion. Nu går regeringen vidare med sitt lagförslag.
På en pressträff vid lunchtid i dag presenterar regeringen och Sverigedemokraterna sin proposition för hur staten ska vara med och dela risken för ny kärnkraft. För utan statligt stöd kommer inga nya reaktorer att byggas, har kärnkraftsbolagen tydligt signalerat.
Det förslag som regeringen skickade ut på remiss bygger på att staten står för förmånliga lån – runt 300 miljarder för fyra-fem reaktorer – och att kärnkraftsbolagen är garanterade ett visst pris under 40 år. För att finansiera prissäkringen föreslås en skatt för alla elkunder.
Inte så många siffror
Men propositionen kommer inte att innehålla så många siffror som en del kanske har hoppats på, enligt uppgifter till TT. Den drar upp ramen för hur riskdelningsmodellen ska se ut – exakta siffror och nivåer ska förhandlas fram senare i avtal med de bolag som är intresserade av att bygga.
Kritiken mot utredningens förslag är tung. En del oroar sig för att skattebetalarna får stå för risken och att beräkningarna är en glädjekalkyl. En lång rad remissinstanser – även i grunden positiva Svenskt Näringsliv – befarar att statens stora satsning på kärnkraft kan tränga undan andra kraftslag, till exempel vindkraft. De investeringarna behövs på kort sikt, eftersom det tar tid att bygga ny kärnkraft.
Energimarknadsinspektionen avslår hela förslaget, eftersom man anser att underlaget är för dåligt. Andra kritiserar att inga alternativ har utretts, utan att kärnkraft har varit svaret från början.
Avfärdar kritiken
Energiminister Ebba Busch (KD) har avfärdat kritiken som “missvisande och en åsikt”, trots att den i många fall kommer från energiforskare och statens egna expertmyndigheter. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har sagt att regeringen kan tänka sig att modifiera vissa delar av förslaget, men att göra en bredare analys har man inte tid med.
Regeringens mål är att två storskaliga reaktorer ska vara på plats 2035.
