Databaser över dömda personer kan komma att begränsas om ett nytt regeringsförslag implementeras. Enligt databasen Lexbase är de redan under press då vissa tingsrätter nu vägrar att skicka domar om de publiceras på rättsdatabasernas webbplatser.

Den 20 november presenterades ett förslag som kan komma att begränsa offentliggörande av personuppgifter. Under regeringens presskonferens beskrev utredaren att förslagen ska leda till ”stärkt skydd för personuppgifter som offentliggörs i söktjänster”.

För ett år sedan började tingsrätten vägra att lämna ut domar till oss om vi offentliggjorde dessa.

Gunnar AxénAnsvarig utgivare för rättsdatabaserna Lexbase och Verifiera

Justitieminister Gunnar Ström­­­­­mer, som tog emot utredningen, håller med och hänvisar till kriminalitet.

– Kriminella gäng kan enkelt använda söktjänster för att kartlägga potentiella offer och genomföra skjutningar, sprängningar eller bedrägerier mot äldre, sade han under presskonferensen.

Men utredningsförslaget får nu kritik från flera håll, inte minst från de rättsdatabaser som anser att förslaget kommer att innebära slutet för deras verksamhet, samt resultera i inskränkningar i offentlighetsprincipen och yttrandefriheten då medborgarna ges sämre tillgänglighet till domar.

Ansvarig utgivare för rättsdatabaserna Lexbase och Verifiera är Gunnar Axén, tidigare moderat riksdagsledamot.

– Jag kan inte på något sätt förstå varför medborgare på ett enkelt sätt ska hindras att ta del av domstolsprotokoll, säger Axén och fortsätter:

– Däremot är inkomstuppgifter, telefonnummer, hund- och fordonsinnehav integritets­känsliga personuppgifter som nog de flesta håller med om bör skyddas. Det finns inget allmänintresse.

Han förklarar att de inte kommer att kunna fylla på sina databaser med domar om förslaget som ligger på bordet går igenom, men att det befintliga innehållet kommer att tillåtas finnas kvar.

Regeringens motiv till utredningen är att databaserna används av kriminella för att hitta lämpliga brottsoffer genom att skapa telefonlistor över äldre som sedan utsätts för telefonbedrägerier, kartlägga tjänstemän för att genom påtryckningar få dem att fatta vissa beslut eller avstå från att göra ett myndighetsingripande. Uppgifter ur brottmålsdomar kan dessutom användas för att identifiera vittnen, anser utredaren.

Axén anser att utredningsförslagen är för breda och träffar fel.

– Man har till detta förslag lagt till uppgifter om lagöverträdelser. Domstolsprotokoll handlar ju om rättssäkerhet och medborgarnas insyn i hur lagen tillämpas. Den ska inte begränsas.

Lexbase är själva föremål för ett fall som har gått till Högsta domstolen. Det har sin grund i en stämning av en man som 2011 dömdes för brott och nu kräver skadestånd eftersom hans dom fanns sökbar i databasen, trots att han begärt att den skulle tas bort enligt EU:s dataskyddsförordnings (GDPR) rätt till radering. Lexbase har tillbakavisat skadeståndskravet och förtydligat att de bland annat har ett utgivningsbevis och är grundlagsskyddade enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och därmed tillåts offentliggöra brottmålsdomar.

Redan den 1 mars 2024 beslutade Attunda tingsrätt att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående konflikten. Det handlar då om huruvida GDPR ska stå över den svenska YGL. Fallet kan avgöra om företag som Lexbase är undantagna GDPR eller ej, och enbart ska förhålla sig till yttrandefrihetsgrundlagen, eller anpassa sig till EU.

Här anser Axén att de har regeringen på sin sida.

– Regeringen har skickat en skrivning till EU-domstolen där de kortfattat framför att i Sverige gäller svensk grundlag och den här typen av frågor ska avgöras av svensk domstol, säger Axén.

Frågan är alltså större än mannens önskan att bli raderad från Lexbase – det handlar om Sveriges rådighet över egna yttrandefrihetslagar, och om gränsen mellan personlig integritet och yttrandefrihet. EU-domstolens svar kan komma att avgöra om tillhandahållandet av brottmålsdomar på internet ska anses tillåtet även i framtiden.

Nils Funcke, journalist och expert i yttrandefrihetsfrågor, anser att regeringens utredningsförslag är ett steg i fel riktning och att medborgarna ska tillåtas ta del av samma handlingar som myndigheterna förfogar över, med undantag för sekretessbelagda uppgifter. Han anser att utredningen missar att peka på värdet av rättsdatabaserna.

– Utan rättsdatabaserna skulle mycket av den viktiga undersökande journalistiken falla bort, men även rättssystemet använder dem, för att inte tala om myndigheter när de ska anställa ny personal.

Utan rätts­databaserna skulle mycket av den viktiga, undersökande journalistiken falla bort.

Nils FunckeJournalist och expert i yttrandefrihetsfrågor

Funcke anser att rättsdatabaserna kan ses som samhällsnyttiga funktioner och frågar sig också hur Integritetsmyndigheten och EU ska prioritera om förslaget går igenom.

– Hur ska de bedöma vilka rättsdatabaser som ska finnas? Där ger inte utredningen något entydigt svar.

Gällande risken att förse kriminella med lättillgänglig information, som namn på vittnen, svarar han:

– De kriminella har järnkoll på sina motståndare, och har de inte det kan de lätt hämta information om vittnen i den stund det väcks åtal. Ska man stoppa informationsflödet måste man både stoppa databaserna och sekretessbelägga rättsdokument – en bisarr tanke.

Funcke anser att det är bättre att skärpa straffen för olaga hot och övergrepp i rättssak.

Frågan om hantering av integritetskänsliga personuppgifter har behandlats av regeringar tidigare men stoppats av Konstitutionsutskottet. Under Morgan Johanssons (S) tid som justitieminister gjordes liknande försök att ändra i grundlagen.

– Det har gjorts minst två försök att ändra grundlagarna under det gångna decenniet. I det första förslaget ansåg man att endast professionella användare skulle få tillgång till dessa uppgifter. Tanken var att Integritetsmyndigheten skulle avgöra vilka som kan vara att betrakta som professionella användare, säger Axén.

– Det föll bland annat på att man utifrån lagen inte kan göra skillnad på människor på det sättet.

Morgan Johanssons tidigare rättschef är nu lagman i Umeå där tingsrätten har bestämt att neka Axéns företag domar.

– För ett år sedan började tingsrätten vägra att lämna ut domar till oss om vi offentliggjorde dessa. Efter Umeå följde flera tingsrätter efter, som Skellefteå tingsrätt.

– Vi har inte gått med på dessa villkor.

Intresset för rättsdatabaserna har ökat kraftigt. I en ny Novusmätning som har gjorts på uppdrag av just Verifiera svarar 90 procent av de tillfrågade att det är bra att man enkelt kan ta del av offentliga handlingar, och 58 procent att de är positiva till rättsdatabaser. Endast fyra procent vill förbjuda dem. I en tidigare mätning ansåg sex av tio företag i Stockholmsregionen att databaserna gör det enklare att utföra kontroller av medarbetare i syfte att stoppa den kriminella ekonomin.

Men långt ifrån alla är nöjda med tjänsterna som rättsdatabaserna erbjuder.

Integritetsmyndigheten skri­­ver på sin webbplats att de under en längre tid har tagit emot många klagomål mot söktjänsterna då vissa upplever publiceringen som mycket kränkande. Under 2021 tog Integritetsmyndigheten emot över 2 300 klagomål från enskilda rörande dataskydd. Under 2023 ökade antalet klagomål med 50 procent jämfört med föregående år.

De har gjort en ny bedömning av söktjänster med utgivningsbevis och kommer att inleda tillsyn med anledning av alla klagomål.

Exempel på klagomål är det som SVT Kulturnyheterna berättade om förra året: en person som kallas ”Johan” förklarade att han har sökt en stor mängd jobb, utan att få ett enda positivt besked efter att arbetsgivaren gjorde sina bakgrundskontroller. Det som ligger honom till last är bland annat information om psykiatrisk tvångsvård, vilket förekommer i databaserna.

– Jag sökte exakt 444 jobb. Först var de positiva och sen på slutet så försvann man ur processen, det tvärvände liksom, berättade han för SVT.

Epoch Times har sökt Umeå tingsrätt utan framgång.

Kontakta journalisten: [email protected]