Omställningsstudiestödet har slagit snett. Nuvarande utformning är ett slöseri med skattemedel, skriver två professorer i nationalekonomi på DN Debatt.
Enligt en ny rapport når omställningsstudiestödet, som lanserades 2022 som en del av las-överenskommelsen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter, inte dem som behöver det mest. Lågutbildade, personer som riskerar att bli varslade på grund av de nya undantagen från turordningen och de vars yrken löper störst risk att försvinna på grund av exempelvis AI ansöker i lägre grad än andra. De får också oftare avslag, skriver nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim som är medförfattare till rapporten som gjorts för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Centrala studiestödsnämnden, CSN, som fattar beslut om omställningsstudiestöd, lägger i sin bedömning särskild vikt vid utlåtanden från omställningsorganisationer som Trygghetsrådet, något som sökande med hög arbetslöshetsrisk inte bifogar i samma utsträckning som andra.
Dessutom behandlas ansökningarna i den ordning de kommer in. Eftersom högutbildade tenderar att ansöka tidigt missgynnas de individer som är i störst behov av omställningsstudiestöd, skriver professorerna.
Vidare subventionerar omställningsstödet utbildningar som ändå hade kommit till stånd. "Benägenheten att påbörja en utbildning verkar vara lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte", skriver författarna av debattinlägget.
För att öka stödets effektivitet bör det riktas mot de personer som drabbas hårdast av strukturomvandling genom att exempelvis ge förtur till ansökningar från personer som varslats om uppsägning.
