Konsumenter protesterar mot de höga matpriserna – men andelen av den disponibla inkomsten som vi lägger på livsmedel är lägre nu än vad den var i början på 1990-talet.

– Få människor tänker på hur det var på 90-talet, utan man tänker på det som var nyss, säger Anders Stenkrona, privatekonom på banken Nordea.

Under flera år i början av 1990-talet lade svenska konsumenter omkring 13,5 procent av den disponibla inkomsten på livsmedel och alkoholfria drycker. Sedan dess har andelen pendlat mellan 11,1 procent och som högst 12,8 procent 2020. För 2024 landar andelen på 12,7 procent.

Privatekonomen Anders Stenkrona tycker inte det är konstigt att konsumenter nu börjat reagera på just matpriserna, trots att andelen av inkomsten som vi lägger på mat inte har ökat jämfört med hur det sett ut historiskt.

– Få människor tänker på hur det var på 90-talet, utan man tänker på det som var nyss. Och jämfört med nyss har matpriserna gått upp 30 procent och det märker man.

Högljudda protester

Han påminner om att det också under senare år varit högljudda protester gällande bensinpriserna när de rusade uppåt och om elpriserna och räntan när de gjorde samma sak.

– Både bensin, ränta och el har fallit tillbaka men maten är kvar. Därför blir det en frustrerande, relativt hög, utgiftspost jämfört med vad man var van vid för ett par, tre år sedan, säger Anders Stenkrona.

Politisk osäkerhet

Det finns i nuläget inget som tyder på att matpriserna vänder nedåt i närtid.

– Jag tror inte att vi kan vara så säkra på det för det härstammar någonstans ifrån att det är stora politiska osäkerheter och höga råvarupriser internationellt.

Den svenska kronan har stärkts den senaste tiden och det kan möjligen leda till lite lägre priser.

– En starkare krona gynnar ju importen och mycket av vår mat är ju importerad, säger Anders Stenkrona.