loadingTillverkning av lager vid SKF:s fabrik i Göteborg. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Tillverkning av lager vid SKF:s fabrik i Göteborg. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Oenighet hotar nytt industriavtal

Maria Stensson/TT

De opartiska medlarna har lämnat sitt första bud till industrins parter. Budet har accepterats av arbetsgivarsidan. Facken däremot avfärdar förslaget och kallar det oacceptabelt.

Industriavtalet är det avtal som brukar sätta "märket", normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Med dagar kvar till att ett nytt industriavtal ska vara på plats går förhandlingarna in i sin mest intensiva fas.

Medlarnas (de opartiska ordförandena) första bud till fack och arbetsgivare inom industrin kommer med siffersatta lönepåslag. Förslaget är kostnadsökningar om 7,7 procent under en treårsperiod och fördelas 2,8 procent år 1, 2,5 procent år 2 och 2,4 procent år 3.

En kritisk nivå

– Vi har efter noggrant övervägande svarat ja till budet. Men vi kan konstatera att det är på en kritisk nivå, säger Per Widolf på Industriarbetsgivarna.

Han pekar på en segdragen lågkonjunktur, svag produktivitetsutveckling, turbulens i omvärlden och global konkurrens som medför utmaningar för branschen.

Innovations- och kemiindustriernas förhandlingschef Henrik Stävberg är inne på samma spår.

"Det är ett högt bud, men vi bedömer att det är hanterbart för företagen. Företagen är i stort behov av förutsägbarhet och stabilitet. Industriavtalet måste värnas", skriver han i en kommentar till TT.

Från fackligt håll är det däremot kalla handen.

– Det är en löneökningstakt som är oacceptabel, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer och menar att parterna står väldigt långt ifrån varandra.

En förutsättning

Hon får stöd av Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, som menar att det startbud på 4,2 procent på ett år som facken har enats om är rimligt och relevant.

– De fundamenta som finns kring konkurrenskraft, produktivitet och produktion ger grund för kraven som vi har ställt, säger han.

– Svensk industri har tagit nya marknadsandelar och vinstnivåerna är höga.

Utöver reallöneökningar vill facken se avsättning till arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda, vilket inte finns med i det förslag som medlarna har lagt på bordet.

– Att vi kommer överens i alla dessa delar är en förutsättning för att det ska bli ett avtal, säger Martin Wästfelt.

Förhandlingarna fortsätter nu under ledning av de opartiska medlarna. Den 31 mars löper det nuvarande tvååriga avtalet ut, som innebar samlade löneökningar på 7,4 procent.

Avtalsrörelsen och Industriavtalet

2025 års avtalsrörelse är mer omfattande än på mycket länge. Sammanlagt ska 510 löneavtal omförhandlas för drygt 3,4 miljoner anställda.

Parterna som står bakom industriavtalet tecknar tillsammans 55 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationerna är Grafiska Företagen, IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Gröna arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF.

Fackförbunden inom Industriavtalet är GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.

Industriavtalet tecknades år 1997 och industrin har sedan dess haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden i stort.

Källa: Medlingsinstitutet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingTillverkning av lager vid SKF:s fabrik i Göteborg. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Tillverkning av lager vid SKF:s fabrik i Göteborg. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Oenighet hotar nytt industriavtal

Maria Stensson/TT

De opartiska medlarna har lämnat sitt första bud till industrins parter. Budet har accepterats av arbetsgivarsidan. Facken däremot avfärdar förslaget och kallar det oacceptabelt.

Industriavtalet är det avtal som brukar sätta "märket", normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Med dagar kvar till att ett nytt industriavtal ska vara på plats går förhandlingarna in i sin mest intensiva fas.

Medlarnas (de opartiska ordförandena) första bud till fack och arbetsgivare inom industrin kommer med siffersatta lönepåslag. Förslaget är kostnadsökningar om 7,7 procent under en treårsperiod och fördelas 2,8 procent år 1, 2,5 procent år 2 och 2,4 procent år 3.

En kritisk nivå

– Vi har efter noggrant övervägande svarat ja till budet. Men vi kan konstatera att det är på en kritisk nivå, säger Per Widolf på Industriarbetsgivarna.

Han pekar på en segdragen lågkonjunktur, svag produktivitetsutveckling, turbulens i omvärlden och global konkurrens som medför utmaningar för branschen.

Innovations- och kemiindustriernas förhandlingschef Henrik Stävberg är inne på samma spår.

"Det är ett högt bud, men vi bedömer att det är hanterbart för företagen. Företagen är i stort behov av förutsägbarhet och stabilitet. Industriavtalet måste värnas", skriver han i en kommentar till TT.

Från fackligt håll är det däremot kalla handen.

– Det är en löneökningstakt som är oacceptabel, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer och menar att parterna står väldigt långt ifrån varandra.

En förutsättning

Hon får stöd av Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, som menar att det startbud på 4,2 procent på ett år som facken har enats om är rimligt och relevant.

– De fundamenta som finns kring konkurrenskraft, produktivitet och produktion ger grund för kraven som vi har ställt, säger han.

– Svensk industri har tagit nya marknadsandelar och vinstnivåerna är höga.

Utöver reallöneökningar vill facken se avsättning till arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda, vilket inte finns med i det förslag som medlarna har lagt på bordet.

– Att vi kommer överens i alla dessa delar är en förutsättning för att det ska bli ett avtal, säger Martin Wästfelt.

Förhandlingarna fortsätter nu under ledning av de opartiska medlarna. Den 31 mars löper det nuvarande tvååriga avtalet ut, som innebar samlade löneökningar på 7,4 procent.

Avtalsrörelsen och Industriavtalet

2025 års avtalsrörelse är mer omfattande än på mycket länge. Sammanlagt ska 510 löneavtal omförhandlas för drygt 3,4 miljoner anställda.

Parterna som står bakom industriavtalet tecknar tillsammans 55 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationerna är Grafiska Företagen, IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Gröna arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF.

Fackförbunden inom Industriavtalet är GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.

Industriavtalet tecknades år 1997 och industrin har sedan dess haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden i stort.

Källa: Medlingsinstitutet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025