Den kinesiska ekonomin fortsätter visa upp tydliga kristecken. Konsumentpriserna ökade mindre än väntat i september och producentpriserna i världens största ekonomi sjönk för 24:e månaden i rad, enligt landets statistikbyrå.
Inflationen, det vill säga konsumentprisökningarna i årstakt, uppmättes till 0,4 procent i september. Det kan jämföras med snittprognosen bland analytiker på en inflation på 0,6 procent, enligt Bloomberg.
Producentpriserna föll 2,8 procent i årstakt, vilket kan jämföras med en snittprognos på minus 2,6 procent.
Oväntat dystra siffror
Kärninflationen i Kina – där livsmedels- och energipriser plockats bort – var i september 0,1 procent.
De oväntat dystra siffrorna presenterades på söndagen, inför vad som väntas bli ännu en skakig börsdag i Kina på grund av osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen.
Prisutvecklingen i Kina är ett symptom på svag inhemsk efterfrågan. Kina befinner sig just nu i den längsta perioden av deflation sedan 1990-talet med sjunkande priser fem kvartal i rad – och risk för ett sjätte.
Centralbanken i Peking har sänkt räntor och det har skjutits till likviditetsstöd för att få fart både på fastighetsmarknaden och börsen. Så sent som i lördags flaggade Kinas finansminister Lan Fo'an för nya stödåtgärder, riktade till fastighetsmarknaden, högt skuldsatta lokala myndigheter och studenter.
Tillväxten väntas sjunka
Många bedömare och marknadsaktörer hade dock räknat med besked om tydligare och mer kraftfulla åtgärder. Snittprognosen inför lördagens presskonferens låg på att det skulle presenteras nya lånefinansierade stimulansåtgärder för 2 000 miljarder yuan (motsvarande 2 950 miljarder kronor), enligt Bloomberg. Men de åtgärder som presenterades skulle finansieras med redan befintliga medel, Lan Fo'an.
Snittprognosen för Kinas tillväxt i år ligger just nu på 4,8 procent, det vill säga under det officiella målet på 5,0 procent. I fjol uppmättes Kinas tillväxt på 5,2 procent.
