Nordea har spärrat 68 konton efter att ha hittat misstänkta indikationer i en utredning av bankens hantering av Panamaläckan, som avslöjat brevlådeföretag i skatteparadis. Samtidigt redovisar banken ett oväntat starkt resultat för andra kvartalet.

På börsen är det tummen upp med ett kurslyft på drygt 2 procent för Nordea-aktien.

I utredningen har 129 av totalt 562 offshore-strukturer granskats då de har administrerats av advokatfirman Mossack Fonseca eller någon annan advokatfirma i Panama.

Några bevis för att anställda i Nordea aktivt hjälpt kunder med skatteflykt har inte hittats av internutredarna, som har fått hjälp av advokatbyrån Mannheimer Swartling samt lokala revisorer och jurister.

– Det vi har kommit fram till är att vi har agerat på begäran av kunder för att administrera dessa strukturer. Vi har skickat instruktioner till de aktuella firmorna på uppdrag av kunder, säger Johan Ekwall, ansvarig för regelefterlevnad på storbanken.

– Men vi har inte funnit några bevis på att det har funnits en formell uppgörelse mellan Mossack Fonseca och Nordea i Luxemburg, fortsätter han.

Det mesta kretsar kring upplägg gjorda av kunder i Nordea Bank SA i Luxemburg (NBSA). Men det handlar enligt utredningen inte om att medarbetare i Nordea initierat bildandet av så kallade offshorestrukturer och inte heller att de proaktivt bistått kunderna att undgå eventuell skatt.

– Vi har inte begått någon kriminell handling men vi har gått emot våra interna policys, säger Ekwall.

Misstänkta indikationer

I presentationen av utredningen talas det om ”misstänkta indikationer”. Banken har spärrat 68 konton med koppling till dessa, varav de flesta kommer från tiden före 2013.

”I enlighet med våra riktlinjer undersöker vi dessa konton närmare för att finna rimligt bevis för att kunderna följer gällande regler för deklaration och beskattning. I annat fall stängs deras konton”, skriver Nordea i ett pressmeddelande.

Nordeas kunder kommer framöver även att få räkna med skärpt skattepolicy i kundrådgivning.

”Nordea kommer att säga nej till alla nya bolagsstrukturer där affärssyftet är oklart”, skriver Nordea.

Nordea upprepar samtidigt löftet att man ska klippa alla band med advokatbyrån Mossack Fonseca.

”Detta beräknas vara helt klart vid årets slut”, skriver Nordea.

Högriskkunder

Utredningen visar att Nordea i Luxemburg (NBSA) hade 129 offshorestrukturkunder som antingen administrerats av advokatbyrån Mossack Fonseca eller haft säte i Panama den 15 april 2016.

Det handlar om strukturer med sammanlagt 216 miljoner euro i förvaltat kapital.

Utredningen visar bland annat att Nordea brustit när det gäller kraven på utökad kundkännedom, som krävs för så kallade högriskkunder. Dessutom har utredningen hittat sju fall där förnyelsen av fullmakter inte har skett enligt interna riktlinjer.

”Men alla kriterier som krävs för att detta ska anses vara olagligt uppfylls troligen inte, det vill säga medarbetarna har inte tydligt gynnats eller uppnått otillåtna fördelar av bakdatering”, skriver Nordea.

I granskningen av Nordea i Ryssland hittade utredningen ett fall av rådgivning som skett i strid med Nordea Bank Rysslands etiska riktlinjer, skriver Nordea.

En utredning om Nordeas inblandning i den så kallade Panamahärvan pågår även hos Finansinspektionen. Utredningen görs i samband med att FI även undersöker bankens brister för att motverka penningtvätt.

– Utredningen kommer att vara klar innan årets slut, säger Annika Zervens kommunikationschef på FI.

I skuggan av utredningen redovisar Nordea ett oväntat starkt resultat för årets andra kvartal.
Rörelsevinsten sjönk till 1 223 miljoner, motsvarande cirka 11,6 miljarder kronor. Det kan jämföras med vinsten på 1 235 miljoner euro motsvarande period 2015.

Kreditförlusterna ökade

Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 1 157 miljoner euro.

– Jag är väldigt nöjd med att presentera ett såpass solitt resultat för andra kvartalet, säger Nordeas vd Casper von Koskull.

– Vi hanterade volatiliteten på marknaden i samband med brexit bra, vilket syns i resultat, tillägger han.

Nordea förbättrar marginalerna när det gäller utlåning till hushållen i främst Sverige, Finland och Norge, enligt von Koskull.

– Jag förväntar mig att den utvecklingen kommer att fortsätta.

Räntenettot sjönk till 1 172 miljoner euro, från 1 274 miljoner euro. Provisionsnettot minskade till 804 miljoner euro, från 833 miljoner euro.

Snittprognosen för räntenettot låg på 1 176 miljoner euro, medan den för provisionsnettot låg på 800 miljoner kronor, enligt Reuters.

Totalt uppgick Nordeas intäkter under andra kvartalet till 2 556 miljoner euro, jämfört med 2 523 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Kostnaderna steg till 1 206 miljoner euro, från 1 185 miljoner euro. Kreditförlusterna ökade till 127 miljoner euro, från 103 miljoner euro.

(TT)

Kinesiska makteliten involverad i Panamaskandalen

Panamadokumenten

Läckan består av totalt 11,5 miljoner dokument och uppgår till 2,6 terabyte i datautrymme. Den beskrivs som den största någonsin. De så kallade Panamadokumenten överlämnades av en anonym källa till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung i fjol. Tidningen valde att dela med sig av dokumenten till det internationella journalistnätverket ICIJ för att få hjälp att analysera materialet. Omkring 400 journalister från över 100 mediebolag i över 80 länder, däribland svenska SVT, har deltagit i analysarbetet av dokumenten. Merparten av dokumenten är mejl, men läckan innehåller även utdrag från en intern databas hos advokatbyrån Mossack Fonseca. Informationen spänner över perioden 1977 till 2015 och rör omkring 214 000 företag i ett 20-tal skatteparadis som advokatbyrån grundat på uppdrag av sina kunder. Läckan visar hur Mossack Fonseca hjälpt till att upprätta så kallade brevlådeföretag där deras kunder kunnat gömma pengar. Det rör sig om företagskonstruktioner som enbart existerar på papper, företräds av målvakter och som saknar anställda och kontor. Bland advokatbyråns kunder finns allt ifrån kriminella till sportprofiler, företagare och toppolitiker. Över hundra politiker har kopplats till tillgångar i skatteparadis, däribland 12 nuvarande eller före detta stats- och regeringschefer. Bland dem finns Argentinas president Mauricio Macri, Ukrainas Petro Porosjenko, Pakistans premiärminister Nawas Sharif och Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson.

Nordea och Panamadokumenten

Bland de banker som förmedlat kontakt mellan kunder och advokatbyrån Mossack Fonseca finns svenska Nordea. Banken har erbjudit rika kunder hjälp med att upprätta brevlådeföretag, så att de kunnat undvika skatt. Panamadokumenten visar att banken bett Mossack Fonseca om hjälp med en brevlådekonstruktion så sent som sommaren 2015. Enligt SVT:s Uppdrag granskning har Nordea har även lånat ut miljardbelopp, via ett upplägg i skatteparadis, till en oligark som står Kazakstans diktatoriske president nära. Finansinspektionen och Skatteverket har inlett utredningar sedan Nordeas roll i Panamadokumenten blivit kända.