Vi måste göra mer, konstaterar såväl EU som Nato i jakten på rätt sätt att hantera försvaret efter Donald Trumps återkomst som president i USA. Försiktigheten är både tydlig och stor.
Natos generalsekreterare Mark Rutte försöker ställa sig bakom både Danmark och USA när han utfrågas om sin syn på Donald Trumps krav på Grönland.
– Vi har väldigt bra diskussioner med Danmark och alla medlemsländer, men det är helt klart att Trump har rätt när det gäller att vi måste göra mer kring området längst i norr. Det handlar inte bara om Grönland, utan också om Island, Norge, Finland, Sverige, Kanada och till och med USA självt. Vi kommer att arbeta tillsammans inom Nato för att se till att vi gör vad som krävs, lovar Rutte på väg in till ett möte i Bryssel på måndagen med EU-ländernas stats- och regeringschefer.
Procentmål i Nato
Ökade militära satsningar i Arktis är ett sätt för Nato att gå president Trump till mötes.
Ett annat sätt är att öka Natos målsättning om hur mycket länderna ska lägga på sitt försvar. Dagens mål om motsvarande två procent av landets bnp kommer att ökas rejält under året – även om det knappast landar så högt som i Trumps barska bud om minst fem procent.
Ett tredje sätt att hålla Trump på gott humör vore att köpa mer vapen från USA. Samtidigt riskerar det att gå stick i stäv med önskemålet att stärka den egna vapenindustrin i Europa.
Bara gynna Europa?
Frankrike har länge gått i spetsen för de länder som vill att eventuella gemensamma EU-satsningar ska gå till europeiska vapen och europeiska företag.
Sverige – där försvarsindustrin är nära kopplad till icke-EU-länder som Norge, Storbritannien och USA – vill vara mer öppet.
– Det är märkligt att 80 procent av allt som köps i Europa köps amerikanskt, när vi har framgångsrik europeisk försvarsindustri. Å andra sidan finns det en risk om vi skulle utesluta samarbeten. EU får inte bli ett argument för att undvika bra samarbeten, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i Bryssel.
