Nato ska utreda vilka befogenheter alliansens medlemmar har inom ramen för havsrätten. Det är högst nödvändigt för att kunna skydda kritisk infrastruktur, enligt professor Henrik Ringbom.
– Jag blev riktigt glad när jag hörde att man ska lägga resurser på det här, säger han till TT.
Under Nato-toppmötet i Helsingfors nämndes Finland otaliga gånger som ett föregångsland för sin hantering av Eagle S, tankfartyget som misstänks ha skadat en rad viktiga kablar i Östersjön.
Natos generalsekreterare Mark Rutte underströk att Finland bevisat att det går att agera resolut inom havsrättens snäva ramar.
– Den som tror att havsrätten förhindrar nationer inom Nato att agera har fel. Det finns flera möjligheter att agera. Jag kommer inte att gå in på detaljer, men jag kan garantera att vi är fast beslutna att skydda kritisk infrastruktur.
Påverkar juridiken
Kort därefter meddelade Alexander Stubb, Finlands president och värd för toppmötet, att Nato ska utreda frågan grundligt med hjälp av en expertgrupp bestående av Östersjöländernas utrikesdepartement.
Om flera stater kommer överens om hur de ska agera kan det påverka juridiken på sikt, enligt Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi.
– Jag tror att det kan mynna ut i en ny praxis. Det är viktigt eftersom det funnits en viss ängslighet, säger han och understryker att havsrätten inte är entydig när det gäller sabotage utanför territorialvatten.
I fallet Yi Peng 3, där Sverige utreder misstänkt sabotage av undervattenskablar, tog det 32 dagar för myndigheter att stiga ombord på fartyget.
"Kan inte bara titta på"
Precis som Eagle S befann det sig utanför territorialvatten när det misstänkta sabotaget upptäcktes, säger Henrik Ringbom.
– En väsentlig skillnad är att Eagle S samarbetade med finländska myndigheter när de bad fartyget att röra sig mot territorialvatten. Det gjorde att man inte behövde ställa saker på sin spets.
– Oavsett tycker jag inte att länder bara kan sitta och titta på när sjökablar förstörs. Det som är intressant att titta på är om länder har befogenhet att agera även när fartyg inte rör sig frivilligt mot territorialvatten.
Kan Sverige i sådana fall agera på samma sätt som Finland om en liknande situation skulle uppstå i framtiden?
– Det är en intressant fråga, sade statsminister Ulf Kristersson direkt efter toppmötet.
– Vi kan ju inte acceptera att en regelbaserad ordning missbrukas på ett sådant sätt att infrastruktur systematiskt förstörs. Det gjorde att vi enades om att ta fram en legal analys om exakt vad man kan göra.
