Tänk dig att ha flera personligheter som bor i din kropp och alla har de sin egen vilja. Fenomenet att dela upp sig i olika personligheter kallas multipel personlighet eller dissociativ identitetsstörning. Diagnosen är dock kontroversiell bland experterna.
Det finns läkare som mött patienter som berättar att de kunnat urskilja olika karaktärer inom sig som talar till dem och vill olika saker.
Experterna vill förklara fenomenet som en psykologisk försvarsmekanism där personen i fråga delar upp sig i olika personligheter för att kunna hantera en smärtsam upplevelse. Det är en slags strategi för att klara av livet och hantera svåra upplevelser som kan vara svåra att bära.
Inom psykiatrin finns det dokumenterade fall på multipla personligheter. En kvinna vid namn Sybil uppvisade så många som 18 olika personligheter varav två manliga. Kvinnan blev sedan framgångsrikt behandlad under psykoanalys.
De olika personligheterna kan vara omedvetna om varandra till en början och uppvisar ofta skiftande personlighetsdrag såsom glad, försiktig, strikt, vulgär.
Et fall som presenterats nyligen i Dagens Medicin var en 45-årig kvinna som sökte upp psykiatrikern Tore Södermark på hans mottagning i Stockholm 1998. Kvinnan hade lidit av olika kroppsliga besvär och gått i kroppsterapi efter att ha utsatts för sexuella övergrepp från fadern i barndomen.
Kvinnan var nedstämd och behandlades med höga doser antidepressiva läkemedel. Kvinnan hade efter två och ett halvt års psykodynamisk behandling hos Tore Södermark presenterat 17 olika personligheter som hon namngivit och karaktäriserat.
Tore Södermark hyser inga tvivel om att dessa 17 personligheter verkligen existerar.
– De finns och de kan framträda och hon kan berätta om dem, säger han i en artikel i Dagens Medicin.
Kritiker menar att terapeuter kan skapa olika situationer som ”framkallar” olika karaktärer.
Södermark anser att han inte aktivt letade upp kvinnans olika personligheter utan det var hon själv som visade upp dem. Han vill gärna öppna upp för en debatt kring diagnosen multipla personligheter och om den kan misstolkas som schizofreni. Han menar att de här patienterna existerar och att det är viktigt att de får rätt hjälp.
Källor: Psykiatri av Jan-Otto Ottoson, Dagen Medicin
