Maten med superkrafter gör gott, men hur smakar den?
Den vackra açaibowlen är toppad med jordgubbar, bipollengranola och passionsfrukt. Açai är ett av de mest näringsrika bär du kan hitta. (Foto: Camilla Lindqvist)


Supergrödorna och superbären vi hör om verkar bli fler och fler – goji, chlorella, moringa och vetegräs är några av dem. Nyfiket köper vi hem, testar och tröttnar kanske efter ett tag, eftersom de sällan smakar gott.

Men för hälsoförfattaren Tia Jumbe är det viktigt att allting hänger ihop. Att äta hälsosamt är för henne lika självklart som att det ska smaka bra. Och smaken är viktig för att man ska kunna underhålla den nya vanan och inte tröttna.

– Det är inte så härligt att varje dag dricka något som smakar sjövatten, gräs eller jord. Framför allt är det svårt att hålla igång en sådan vana över tid, oavsett hur nyttigt det är, säger hon.

Frisk i vinter med ingefära enligt kinesisk tradition

Och det är ju kanske lite typiskt när man tänker hälsa att man ska späka sig själv, avstå från njutning, eller att det ska var tråkigt och inte så gott. Men så behöver det inte vara. I rätt sammanhang och med rätt sorts ingredienser kan supergrödorna bli en fest för smaklökarna, menar Tia.

Tia brinner för att inspirera andra att hitta sin hälsobalans, och då använder hon sig gärna av yoga, mat, ayurvediska hälsoråd och meditation. Hon skriver hälsoböcker, undervisar yoga och föreläser.

Det är viktigt att hälsa är positivt laddat. Det ska vara gott, härligt och underbart, säger hon. Och hon har låtit den filosofin genomsyra hennes nya bok ”Boosta din hälsa med naturens superfoods”. Det är en recept- och inspirationsbok för den som vill integrera supergrödor i vardagsmaten på ett enkelt sätt.

Tia Jumbe

I tänket om helhetshälsa tar Tia Jumbe in både den egna kroppen, sinnena, själen, miljön och djurlivet. Både människan och omgivningen ska må bra. (Foto: Camilla Lindqvist)

I boken berättar Tia om 15 olika ”superfoods”, både rötter och alger, gräs, bär och svamp. Tia samlar de tillskott hon själv äter dagligen. En del av livsmedlen känner de flesta av oss förmodligen till, om än kanske mest namnen, medan andra kan vara nya även för den inbitne hälsoentusiasten. Supergrödorna har blivit så populära just för att de är näringstäta och proppfulla med antioxidanter, vitaminer, aminosyror och mineraler.

– Det man generellt kan säga om superfoods är att de ger ett ökat energipåslag eftersom de innehåller mycket näring. Många är också bra för huden, humöret, immunförsvaret och fertiliteten, berättar Tia.

Sverige får sin första ”gröna” livsmedelskedja

Flera av dem är även väldigt proteinrika och kan vara bra att inkludera i sin kost om man till exempel är vegetarian. Med allt fler människor som vill dra ner på sin köttkonsumtion, så tipsar Tia framförallt om spirulina, chlorella, moringa eller bipollen, som alla har hög proteinhalt.

Supergrödorna gav Tia ”antenner” på huvudet

Tia Jumbe har lagt mycket tid och omsorg på att experimentera fram goda recept med de olika supergrödorna, för att det ska bli mer njutningsfullt att stärka sin hälsa. Till varje superfood har hon tagit fram flera goda recept på alltifrån maträtter och mellanmål till efterrätter, dressingar, juicer och smoothies. Ju fler recept man kan använda dem i, desto bättre, resonerar Tia. Bland annat presenterar hon havtornssalsa, nässelpesto, macabollar, açaitryfflar och chagachailatte i boken.

I vanliga fall brukar Tia själv växla intaget av supergrödorna, med en eller två åt gången i perioder. Men då hon provlagade recept för boken blev hennes intag av supermaten både högre och mer varierat än vanligt.

– Efter ett tag märkte jag att jag fått flera 3–4 centimeter långa ”antenner” på huvudet, säger hon.

Huvudet var fullt med korta hårstrån som stack ut från det vanliga, längre håret. När hon senare gick till frisören fick hon reda på att hon fått massor av nya hårstrån.

De grödor och bär som hon presenterar i sin bok har ursprung i hela världen, från vår egna nordiska supermat, till den som traditionellt använts av ursprungsbefolkningen i Asien och Sydamerika i tusentals år.

Sex symptom på glutenintolerans och självtestet som ger svar

– Men ”superfoods” finns ju inte registrerat som varumärke, med regelverk för vad de ska innehålla och leva upp till, påpekar Tia. Man får själv se till att undersöka vilka som har många olika näringsämnen och höga halter av dem.

Havtornsbowl toppad med blåbär och kokosflingor. (Foto: Camilla Lindqvist)

Havtornsbowl toppad med blåbär och kokosflingor. (Foto: Camilla Lindqvist)

Tias havtornsbowl

Vildväxande havtorn är en av de äldsta växterna i vår natur, och är tillsammans med goji det bär som anses ha den mest totala näringsprofilen, skriver Tia Jumbe i boken. Ett av recepten hon presenterar är en nyttig ”havtornsbowl”, som hon beskriver som himmelskt god när man toppar med kokosflingor och blåbär.

Till två portioner behöver du:

  • 4 dl fryst mango
  • 1 banan, färsk eller fryst
  • ½–1 röd chili
  • saften av ½ lime
  • ½–1 dl vatten
  • 2 msk havtornspulver
  • eventuellt flytande honung

Skölj, ansa och ta bort kärnorna från chilin, och skär den i mindre bitar. Mixa mango, banan, chili, havtornspulver och vatten. Smaka av med honung och häll upp i två skålar. Lägg på valfri topping, som till exempel kokosflingor, blåbär, granola, hackade nötter, skivad banan eller passionsfrukt.