Marknaden fick sig en kalldusch av den oväntat höga inflationssiffran för januari. Kronan stärks, särskilt mot euron. Långa marknadsräntor klättrar uppåt. Samtidigt ökar osäkerheten kring om – och i så fall när – Riksbanken ska sänka styrräntan igen.

Inför torsdagens preliminära inflationssiffror för januari från Statistiska centralbyrån (SCB) pekade prissättningen på marknaden på att det skulle bli minst en sänkning till av styrräntan i år – kanske till och med två.

Efter inflationssiffrorna är dock sannolikheten för den andra sänkningen helt utraderad. Det har i stället letat sig in en påtaglig tveksamhet inför om det ens blir en sänkning till.

70-procentig sannolikhet för räntesänkning

Sannolikheten för att Riksbanken sänker styrräntan till 2,00 procent, från dagens 2,25 procent, ligger just nu på knappt 70 procent.

Tidpunkten för denna eventuella sänkning har också flyttat sig tydligt framåt i tiden i marknadens prissättning. Tidigare fanns en viss sannolikhet för att det skulle kunna bli en sänkning i mars, även om maj eller juni var det troligaste scenariot.

Nu lutar det åt att det kan dröja till augusti-september, om det nu blir någon.

Även andra delar av marknaden reagerar på SCB:s oväntat höga inflationssiffror för januari.

Räntan på en tvåårig statsobligation lyfter 0,10 procentenheter till 1,96 procent, medan tioårsräntan lyfter till 2,30 procent – upp från 2,23 procent före inflationssiffrorna.

Starkaste kronkursen sedan september

Kronan stärks med något öre mot dollarn, till 10,92 kronor per dollar. Men mot euron är det en tydligare rörelse, upp med fem öre till 11,31 kronor. Det är den starkaste kronkursen mot euron sedan september i fjol.

Rörliga boräntor brukar i stora drag följa Riksbankens styrränta uppåt och nedåt. En sänkning på 0,25 procentenheter av boräntan drar ned kostnaden för ett bolån på tre miljoner kronor med 7 500 kronor per år, om man bortser från ränteavdragets effekter.