På bilden ovan kan vi se barnen Larsson i full gång med sänkhåvarna på Bullerholmen, som är en halvö strax söder om Carl Larsson-gården. I dag betar där får, och ett litet härbre pryder badstället som är i privat ägo. ”Kräftfångst” ingår i Carl Larssons fina bildsvit ”Ett hem” från 1899 i vilken ögonblicksbilder från konstnärsfamiljens hem och vardagsliv i Sundborn utanför Falun avtecknas. De 24 akvarellmålningarna räknas till några av de mest älskade svenska klassikerna. Läs mer om familjen Larsson och deras nästan ihjälkramade hem i Sundborn i detta nummer. Det förvånar säkerligen en och annan att kräftskivan är en tämligen ny företeelse sett ur ett historiskt perspektiv. Visserligen har vi svenskar ätit kräftor ända sedan medeltiden. Och alltsedan 1500-talet har man i kungliga kretsar kalasat på skaldjuret i festliga sammanhang.
Det äldsta skriftliga beviset på svenskt kräftätande är från Erik XIV:s tid. På hösten 1562 skriver kung Erik till fogden på Nyköpings slott och befaller bland annat att kräftor ska fiskas överallt och skaffas fram i stora mängder till det stundande bröllopet för prinsessan Anna. Kung Eriks bror Johan III har även han en fäbless för kräftor, och han beordrar ståthållaren på Kalmar slott att skaffa så många levande kräftor som möjligt och släppa ut dem i dammarna i slottsträdgården.
