Många av världens språk grupperar sina substantiv i olika genus eller klasser, som får olika böjningsformer. På svenska skiljer vi numera bara på en-ord och ett-ord, efter att tidigare ha haft tre genus ungefär som tyskan. Vi har fyra olika pronomen, men han, hon och den får alla samma n-ändelser. Många indoeuropeiska språk har liknande system med ett fåtal genus.
Om ett svenskt substantiv hör till en eller ett är oförutsägbart och måste läras ord för ord, vilket är en stötesten för många invandrare. På samma sätt svettas svenska elever över der, die, das på tyska.
Språk i Niger-Kongo-familjen i Afrika har ofta många genus, som där kallas substantivklasser. Swahili har 18 klasser, vilket låter som varje elevs mardröm. Men så illa är det inte, för swahili-klasserna är meningsfulla. Ord med liknande betydelse hör till samma klass. Människor är klass 1, växter klass 3, djur klass 9, etcetera.