En stolt och viktig tradition som nu föröds. Offentlighetsprincipen är satt under press – kritikerna skräder inte orden:
– Det är ingen vacker bild som träder fram, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke till Epoch Times.

På Regeringens egen sida står att läsa:

”Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.”

När staten väl flyttat fram sina positioner kommer viljan att rulla tillbaka verktygen att vara ytterst begränsad.

Oisín CantwellReporter

Frågan är dock med vilket allvar våra politiker betraktar offentlighetsprincipen som har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i Sverige i tryckfrihetsförordningen i grundlagen.

Regeringskansliet vill enligt ett framtaget förslag minska allmänhetens insyn efter Sveriges inträde i Nato.

Man vill införa en bestämmelse som anpassar sekretessen till Nato-standard. Utgångspunkten är ”att allmänhetens intresse av insyn får anses vara av mer underordnad betydelse när det gäller information som Sverige delar och tar del av inom ramen för Natosamarbetet”.

I Sverige är utgångspunkten att alla allmänna handlingar är offentliga – i Nato förhåller det sig annorlunda.

Förslaget kring Nato är dock inte det enda hotet mot offentlighetsprincipen.

I december 2023 avslog Umeå Tingsrätt en begäran om att lämna ut en dom till rättsdatabasen Verifiera – i avslagsbeslutet som är på sex sidor anförs följande argument för avslaget:

1. Domaren antar att uppgifter kommer att behandlas i strid med GDPR.

2. Att endast myndigheter får föra register.

3. Det finns inte något undantag i lagstiftningen som gör att utlämning ändå ska ske.

Därefter har domstolar i Skellefteå, Malmö och Stockholms förvaltningsrätt givit avslag på utlämnande av allmänna handlingar till nyhetsbyråer och rättsdatabaser.

Snart kommer Högsta Domsto­­len med ett avgörande kring frågan och även EU-domstolen ska säga sitt.

Bestämmelser om rätten att få ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, men Nils Funcke påpekar att det finns en stor okunskap på området.

– Många myndigheter hittar på egna regler och varianter, det är många myndigheter som vägrar lämna ut handlingar i elektronisk form, säger Nils Funcke och fortsätter:

– Det är ett sätt att skikta offentlighetsprincipen. Myndigheterna ska behandla alla lika och då gör man avsteg från den grundläggande principen i en rättsstat, man ger vissa gräddfiler. Så får man inte agera.

Nils Funcke påpekar även att många myndigheter gör felaktiga tolkningar av vilken sekretessgrad som gäller – man tar ut en ”säkerhetsmarginal” åt sekretessen till.

– Man övertolkar vad man ska sekretessbelägga och därmed inte lägga ut, man drar det för långt utan att ha lagstöd.

Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom sekretess, som innebär ett förbud att muntligen eller på annat sätt röja uppgifter.

Rätten att ta del av handlingar har länge haft en stark koppling till tryckfriheten, och inledningsvis var syftet att myndigheternas handlingar skulle kunna tryckas och därmed offentliggöras.

– När det gäller Natosamarbetet lägger man sig fullständigt platt inför en annan tradition än den svenska. Det kommer inte att vara möjligt för medborgarna att ta reda på någonting som pågår inom Nato, det är inte ett sätt att förankra samarbetet.

Det är inte bara Natosamarbetet som riskerar att urholka offentlighetsprincipen, den är hotad från flera håll – flera utredningar hos justitiedepartementet har sjösatts i syfte att ändra våra lagar som påverkar journalistisk verksamhet.

Utredarna har analyserat och tagit ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden samt för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser.

Regeringen ser över möjligheten att inskränka verksamheten för rättsdatabaser som exempelvis Lexbase och Verifiera. En ironi i sammanhanget är att Domstolsverket i dag har ramavtal med flera aktörer på marknaden inom rättsdatabaser.

Samtidigt som flera domstolar nu stoppar utlämningar av domar kommer man med det att begränsa även sitt eget användande.

Prövningen av de ärenden som ligger hos Högsta Domstolen, gällande de domstolar som inte lämnar ut domar för publicering i rättsdatabaser, är fortfarande inte klar.

Efter den första föredragningen av ärendena i mitten av oktober så har man haft en andra föredragning i mitten av december.

HD har på fråga svarat att de inte kan uppge när de är färdiga med sin prövning.

Domstolsverket har nyligen slutfört en ny upphandling av rättsdatabastjänster.

Från och med årsskiftet tillhandahåller företaget Verifiera tillsammans med åtta andra rättsdatabasföretag rättsdatabastjänster till Domstolsverket och samtliga landets domstolar – samtidigt som Verifiera har nekats att få ut domar från bland annat tingsrätten i Umeå.

Utredningen ”Ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet” presenterades i slutet av november. I korthet går den ut på att allt som inte är journalistisk verksamhet undantas från skydd av Yttrandefrihetsgrundlagen. Integritetsskyddsmyndigheten ska bli den myndighet som avgör vad som är att betrakta som journalistisk verksamhet.

Attunda tingsrätt har begärt ett förhandsutlåtande från EU-domstolen som förmodligen tas upp under sen vår för avgörande. I praktiken ska EU-domstolen avgöra om EU-rätten står över svensk grundlag eller ej.

Nils Funcke är kritisk till att rättsdatabaser ska begränsas – han menar att tekniska framsteg inte ska hindra medborgare från att ta del av offentliga handlingar.

Aftonbladets rättskrönikör och vinnaren av Stora Journalistpriset, Oisín Cantwell, har dock i flera krönikor kritiserat kommersiella rättsdatabaser.

– Bara för att domstolen inte vill ge ut handlingar till dem innebär inte det att offentlighetsprincipen har satts ur spel, domarna är fortfarande offentliga men man får hämta ut dem på ett annat sätt, säger han.

Det kan även finnas ett egen­intresse för domstolarna att begränsa utlämnandet av domar. Enligt uppgift ska Umeå tingsrätt ha haft en heltidsanställd person för att serva rättsdatabaserna med domar en gång i månaden – samma domstol som vägrade lämna ut en dom till Verifiera.

Oisín Cantwell berättar om hur han fått ett mejl från en ung kvinna som vid ett tillfälle snattat ett par hörlurar – hon åkte fast och dömdes till dagsböter.

– Flera år senare har hon svårt att få jobb för att den där pricken i registret finns kvar, säger Oisín Cantwell som är skeptisk till att rättsdatabaserna även sköter gallringen av gamla domar på det sätt som man uppger.

Dessutom påpekar han risken för att grovt kriminella använder rättsdatabaser för att exempelvis kartlägga fiender.

Även om Oisín Cantwell är skeptisk till rättsdatabaser är  även han bekymrad över att offentlighetsprincipen ”naggas i kanten”.

– Även om varje inskränkning i sig går att motivera finns en risk att helheten blir större än summan av detaljerna. När staten väl flyttat fram sina positioner kommer viljan att rulla tillbaka verktygen att vara ytterst begränsad.

Nils Funcke låter i det närmaste uppgiven när han diskuterar offentlighetsprincipen – han upplever att det inte finns något motstånd mot ”urvattningen”.

– Det finns enstaka ledamöter i riksdagen som begriper det här, men det är en förkrossande majoritet som går på i ullstrumporna. Liberalerna har tidigare varit tillskyndare av offentlighetsprincipen men nu är de en del av regeringen och socialdemokraterna har inte haft några invändningar, säger Nils Funcke och tillägger:

– Det finns inte någon tilltro eller ideologisk tilltro till att det här är en del av vår konstitutionella grund och arv.

Den grova kriminaliteten och det säkerhetspolitiska läget i Europa har påverkat Sverige till den här typen av inskränkningar.

– Det är då det är som extra viktigt att vi upprätthåller principerna och inte springer i väg som regeringen verkar vilja göra. Det är faktiskt så illa att vi har fått en stängdhetsprincip snarare än en öppenhetsprincip.

Kontakta journalisten: [email protected]