Snabbinsatsstyrkan JEF, där Sverige ingår, söker sin roll inom Nato. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur förväntar sig att JEF snabbt griper in om Nato skulle dröja.
Brittiskledda Joint Expeditionary Force, JEF, firade tio år med ett toppmöte i Tallinn. Ännu är det inte helt tydligt till vad och hur JEF ska användas.
I JEF ingår nordiska och baltiska länder, samt Storbritannien och Nederländerna. Tanken är att de snabbt ska kunna sätta ihop en styrka om en kris uppstår i norra Europa.
De tio länderna övar tillsammans, men bara ett fåtal skarpa insatser har gjorts. Förra året patrullerade JEF-länder i Östersjön för att skydda undervattenskablar.
Målet: Skapa sprickor
På toppmötet var JEF-ledarna överens om att stärka arbetet mot ryska hybridhot och bättre skydda känslig infrastruktur mot sabotage.
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur ser en större roll för JEF. Han förväntar sig att JEF snabbt kommer till undsättning vid ett ryskt angrepp om Nato dröjer med att utlösa försvarsklausulen, artikel 5, i Natofördraget.
Pevkur pekade vid en pressträff inför toppmötet på att Ryssland försöker så splittring bland Natoländerna, bland annat genom påverkansoperationer.
– Målet är att skapa sprickor i (Natos) beslutsprocess, om det finns behov att utlösa artikel 5, säger han.
På frågan om Estlands förhoppning på JEF är realistisk, svarar statsminister Ulf Kristersson (M):
– Så kan det vara, men sedan tror jag ingen vill urholka den samlade Natostyrkan.
Han beskriver JEF:s syfte som att "snabbfotat möta hot och risker som inte med någon större automatik aktiverar artikel 5", det vill säga kriser som inte är ett väpnat angrepp.
Men frågan är vad gränsen går för vad som är ett väpnat angrepp.
Inget nytt mål
Estlands premiärminister Kristen Michal tänker på Natotoppmötet i Haag i sommar driva att alla Natoländer ska öka sina försvarsutgifter till 2,5–3 procent av BNP. Han hade hoppats få med sig JEF-ledarna på ett sådant mål, men så blev det inte.
– Vi har ingen gemensam siffra och, ärligt talat, 2,5 procent vore lite för lite, säger Kristersson.
Estland är på väg mot 3,7 procent, Sverige mot 2,6 procent.
Toppmötet diskuterade även det fortsatta stödet till Ukraina och vad det innebär för USA:s engagemang för Europas säkerhet när Donald Trump blir president.
– Det handlar mycket om att inte dra några förhastade slutsatser om USA och visa att vi är beredda att göra vårt när det gäller försvarsutgifter och Ukraina och sedan diskutera noggrant med USA om detta, säger Kristersson.
