Skjutvapenvåldet i Sverige minskade kraftigt under 2024. Skjutningarna är långt färre än tidigare och antalet skottskadade har halverats.
– Det ser ut att bli det lugnaste året sedan polisen började föra sin statistik, säger kriminologen Manne Gerell.
254 skjutningar har inträffat i Sverige till och med november i år, enligt polisens preliminära statistik. I de skjutningarna har 39 människor dödats och 53 skadats. Sedan dess har ytterligare två människor mördats med skjutvapen i december.
Siffrorna visar att Sverige fortsatt har mycket stora problem med skjutvapenvåld – men att utvecklingen trots allt verkar gå åt rätt håll.
Sedan polisen började föra statistik över skjutvapenvåldet 2017 har det inte något tidigare år varit färre än 100 personer skadade – och det har oftast varit över 350 skjutningar varje år.
– Det är en väldigt tydlig och påtaglig minskning, säger Manne Gerell, som forskar om gängvåld vid Malmö universitet.
Politiken
Han ser flera möjliga förklaringar, bland annat den samlade kraften av de stora politiska reformer som genomförts på rättsområdet.
– Jag tror att alla saker man har gjort, både nuvarande och förra regering, har börjat få genomslag och ge en viss effekt, säger Gerell, som framhåller att det är svårt att peka ut någon enskild reform som kan ha haft särskilt stor betydelse.
– Men man har satsat på polisen, på nya verktyg, på hårdare straff, på allt möjligt, under ett årtionde.
Avgörande är även att polisen har blivit mycket bättre på att ta fast våldsverkarna, kanske delvis tack vare nya verktyg men även genom metodutveckling, säger han.
Morduppklaring
Detta syns inte minst i statistiken av uppklarade brott. Enligt preliminära siffror kan polisen ha klarat upp över 70 procent av dödsskjutningarna i fjol, upp från endast 29 procent året innan.
Man är även bättre på att förhindra dåd. Enligt en egen bedömning har polisen stoppat över 150 potentiella våldsbrott bara i år.
Att fler dåd stoppas och att fler grips efter skjutningar kan ha en avkylande effekt på konflikterna mellan de kriminella gängen, säger Manne Gerell.
– Om någon blir tagen för en skjutning är inte behovet att hämnas lika stort, säger han.
Polisens arbete har troligen underlättats av att skyttarna blir allt yngre och därmed mindre erfarna, och att personerna som anlitar dem sällan bryr sig om hur det går efter skjutningen, säger han vidare.
Ytterligare en förklaring till den drastiska minskningen kan vara att delar av våldet i stället har skett på andra sidan sundet, i Danmark, säger Manne Gerell.
– En del av våldet har under året utövats där i stället, när svenska skyttar och svenska ungdomar har skickats dit som utförare.
