Långa sjukskrivningar kostade Sverige över 90 miljarder kronor förra året, enligt en ny rapport från försäkringsbolaget Skandia. Nästan hälften av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa.

Notan för sjukskrivningar ökade 2024 med 14,2 miljarder till 91,9 miljarder kronor. Det är en av de största ökningarna på ett enskilt år sedan Skandia började sina mätningar 2017.

Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström ser två orsaker till ökningen – reallöneökningar har lett till att värdet på förlorat arbete ökat, men sjuktalen har också gått upp i hela landet.

Ökning över tid

Den största enskilda orsaken till sjukskrivning, 46 procent, är psykisk ohälsa. Även om siffran legat på ungefär samma nivå de senaste åren ser man en ökning över tid.

– Egentligen började man se trenden redan på 90-talet efter den ekonomiska krisen och stora neddragningar inom bland annat det offentliga.

Till skillnad från många av de fysiska sjukdomarna går psykisk ohälsa att förebygga, förklarar Gabriel Lundström, och där har arbetsgivarna en viktig roll.

– Just när det kommer till vissa typer av psykisk ohälsa kan man komma ganska långt också med att tillhandahålla preventiva insatser, som företagshälsovård. Man kan erbjuda flexibla arbetstider och jobba löpande med arbetsmiljöfrågor.

– Det är kanske värt att investera de pengarna för att undvika de eventuella kostnader som uppstår – både i termer av mänskligt lidande men också rent finansiella kostnader.

Fler kvinnor

En sak som Gabriel Lundström ser sticker ut i rapporten är att kvinnor fortfarande i högre grad än män drabbas psykisk ohälsa. 2024 stod kvinnor för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar, jämfört med männens 37,7 miljarder.

– Det handlar delvis om att vi har en ganska ojämställd arbetsmarknad och att kvinnor i större utsträckning jobbar inom de yrkesgrupper som är mest drabbade. Men det handlar också om det obetalda dubbelarbetet. Kvinnor tar än i dag ett väldigt mycket större ansvar för hem och barn.