Regeringen planerar att på nytt tillåta uranbrytning i Sverige. Men planen sågas av flera kommuner. Kritiken: Det kommunala vetot urholkas och gruvorna innebär stora risker för människor och miljö.
Sedan 2018 är det förbjudet att utvinna uran i Sverige. Men nu vill regeringen ändra på det.
Ett av förslagen är att kommuner inte ska kunna stoppa mindre gruvor och gruvor där uran utvinns som en biprodukt. Men vad som klassas som mindre gruvor är inte helt klarlagt.
Förslaget möts av massiv kritik. Även kommuner som inte direkt berörs av gruvdrift oroas av att kommunernas vetorätt kan inskränkas.
Stora folkliga protester
Falköpings kommun – som styrs av en bred koalition och där stora fyndigheter av uran finns i alunskiffer – skriver i sitt remissvar att uranbrytning kan medföra stora negativa konsekvenser för miljön, odlingslandskapet, djurhållningen och för de boende i området.
Förslaget saknar också folkligt stöd, enligt kommunen. På 1970-talet utbröt stora protester i Skaraborg när uranbrytning skulle återupptas i Ranstadverket, på gränsen mellan Falköping och Skövde. De berörda kommunerna lade då in sitt veto.
"Att nedmontera det kommunala vetot till förmån för urangruvor vore ett steg i fel riktning", skriver kommunen i sitt svar som tagits fram tillsammans med Skövde kommun.
Risk: Vattenförsörjningen
Stora fyndigheter av uran finns också i Jämtlands län och kommunerna Östersund och Åre anser att det är oacceptabelt att ett så ingripande förslag har så stor otydlighet om vilka planerade gruvor som omfattas eller inte.
Östersund pekar på de stora miljöriskerna, bland annat på vattenförsörjning och livsmedelsproduktion. Dessutom kan gruvdriften påverka turismen negativt.
Från gruvbranschen är synpunkterna i huvudsak positiva till förslaget, även om en del velat gå längre.
Minska rysk dominans
Regeringen anser att förbudet mot uranbrytning försvårar möjligheten att få loss andra kritiska råmaterial som är nödvändiga i klimatomställningen, bland annat i vindkraftverk och batterier.
Även Statens geologiska undersökning (SGU) pekar på detta i sitt remissvar och det är en av orsakerna till att SGU är positivt till att slopa förbudet.
Andra skäl till att regeringen vill tillåta uranbrytning är satsningen på kärnkraft och det spända säkerhetspolitiska läget. I dag kontrollerar Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan drygt hälften av världens uranutvinning.
Mer än en fjärdedel av Europas kända urantillgångar finns i Sverige.
Remisstiden löper ut på torsdag och regeringen planerar för att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2026.
