Kina är fullt av olika traditioner och inte minst under den största högtiden av alla, det kinesiska nyåret som i år infaller på måndag den 26 januari.
Miljoner kineser över hela Asien firar nyår enligt månkalendern, och alla som har möjlighet tar ledigt under den så kallade vårfestivalen som pågår i 15 dagar och är den längsta ledigheten på hela året. Men den faktiska ledigheten blir längre, då många reser hem tidigare. I år har de kinesiska myndigheterna förutspått att omkring 188 miljoner passagerare kommer att resa med tåg i Kina under en 40 dagars period, skriver nyhetsbyrån AFP.
Tågen från stora städer som Peking och Shanghai är fullastade med migrantarbetare som har tillfälliga arbeten i storstäderna. De reser hem till sina familjer, för det är just familjen som är det allra viktigaste under nyårsfirandet.
– Det är tufft att resa hem och många migrantarbetare får köa i dagar för att köpa en biljett, och eftersom alla vet hur svårt det är att få tag på en biljett så ställer de sig i kön på tågstationen flera dagar innan, berättar Benjamin Kong.
Han arbetade som läkare i Kina men bor i Sverige sedan tre år tillbaka. Nyligen flyttade han till Skövde från Kristinehamn och studerar nu medicinsk kunskap på svenska för att sedan kunna göra det prov som krävs för att få arbeta som läkare i Sverige. Han kom hit som flykting undan både förföljelse och tortyr som han fått utstå på grund av sin tro på Falun Gong. Hans 11-åriga dotter och fru är kvar i Kina.
– Jag saknar mest min familj, eftersom familjen är det viktigaste för oss och min familj inte är här i Sverige så jag saknar dem, svarar Benjamin på min fråga om han saknar Kina.
Benjamin berättar minnen från sin barndom.
– När jag var liten, så lekte vi med smällare på nyårsdagen och även flera dagar innan. Men de flesta kineser tänder smällare på nyårsnatten, om jag hade somnat så brukade jag alltid vakna. Det var så starka ljud från smällarna, ja, det var en speciell känsla.
En pojke bär på fyrverkerier på en gata i staden Kaili i Guizhouprovinsen i sydvästra Kina. Kineser över hela världen firar det nya året som infaller den 26 januari. (Foto: Peter Parks/AFP)
Men ett tag var smällare förbjudna av regeringen på grund av eldsvådor och folk som skadade sig, minns Benjamin.
Smällare som sitter fast på en lång remsa och bränns av i en smattrande kedjereaktion har använts sedan gammalt i Kina eftersom man trodde att de skrämde bort onda andar, berättar Benjamin, men det är inget han tror på, tillägger han.
Näst efter familjen kommer nog maten. Det är en förstås en festmåltid med många rätter som dukas upp på nyårsafton. Middagen på nyårsafton är mycket viktig, och att äta tillsammans med familjen.
Nuförtiden kanske det händer att familjerna går ut och äter på restaurang, eftersom vissa restauranger trots allt håller öppet. Förr i tiden brukade allt vara stängt.
Folk beundrar en jättejiaozi, kinesisk dumpling på 300 kilo i Zhengzhou, Henanprovinsen i centrala Kina. Jiaozi är en traditionell kinesisk maträtt som är ett viktigt inslag under firandet av det kinesiska nyåret. (Foto: AFP/Getty Images)
Enligt Benjamin är det populärt att äta jiaozi (kinesiska dumplings). Jiaozi betyder att byta eller förändra (jiao) och de första timmarna på nya dagen (zi; tiden mellan kl. 23-01) Sedan påminner formen av jiaozi, de små halvmåneformade degknyten med olika fyllning som ångkokats, också om gamla guld- eller silvertackor, så där finns en symbolik om det nya året och en önskan att få ökat välstånd.
– Folk gillar också att äta fisk, (yu) eftersom det tecknets uttal också betyder att få mer än tillräckligt, och i södra Kina äter man gärna årskakan, (nian gao) där uttalet för gao betyder både kaka och hög; alltså önskar man att det kommande året blir bättre (högre) än förra året.
Det är brukligt att ta på sig helt nya kläder på nyårsdagen som en symbol för början på något nytt. Barnen får inte presenter, men de får små röda kuvert med pengar från sina mor-och farföräldrar när barnen går till dem och önskar gott nytt år.
– När jag var barn fick vi också en röd lykta som vi lekte med, säger Benjamin.
En kund tittar på olika kinesiska nyårsdekorationer i Hefei, östra Kina. (Foto: AFP/Getty Images)
På nyårsafton äter man middag och ser på tv tillsammans.
– I Kina tittar man på ett särskilt festprogram med många berömda skådespelare, och dansare. Men den är full av förhärligandet av det kinesiska kommunistpartiets ideologi. Kommunistpartiet använder programmet för att hjärntvätta det kinesiska folket, men fler och fler kineser förstår hur ont det kinesiska kommunistpartiet är och hur det använder dessa gamla program för att påverka folket, så många vill inte längre titta på dessa program, säger Benjamin.
Det brukade vara en stor ära för skådespelare att få uppträda i programmen, men det är det inte längre, och det beror på att när folk har läst de nio kommentarerna om kommunistpartiet tycker de inte om det längre, enligt Benjamin.
– I dag läste jag på nyheterna på nätet att några berömda kinesiska skådespelare vägrat delta i detta kommunistpartiets nyårsprogram för de vet nu också att det inte är bra, och eftersom fler och fler kineser inte tycker om dessa program längre vill de berömda skådespelarna inte ta del i de heller.
Vad innebär då det nya året som är oxens år för kineser?
En man i Peking gnuggar sina händer på en skulptur av en oxe, för att få god tur under det nya året. (Foto: Frederic J. Brown/AFP)
– Dagens kineser har en slags folktro, oxens natur är till exempel att vara flitig, stark och den arbetar hårt. Det kan vara ett tecken för det nya året. Kanske en del tror att aktiemarknaden går upp. Eftersom oxen lyfter uppåt med huvudet , och när priset på aktierna går upp brukar det kallas för komarknad och när aktierna sjunker i värde heter det björnmarknad på kinesiska (björnen böjer ner sitt huvud ) förklarar Benjamin skrattande. Sedan blir han allvarlig igen:
– Den kinesiska aktiemarknaden är mycket hemsk för människor, men de kanske har lite hopp detta år, eftersom det är oxens år, säger Benjamin.
För att få ett riktigt gott nytt år, brukar man placera två röda pappersdukar med kalligrafi på varje sida av ytterdörren med poesi, en önskan om harmoni, säkerhet för familjen, och en bra karriär för det kommande året, förklarar Benjamin.
– Men på landet och särskilt förr i tiden satte man på varje sida av ytterdörren bilder på forna berömda generaler från Tangdynastin för att hålla alla onda saker borta. De kallades för dörrgudar, säger Benjamin.
Det finns en gammal berättelse bakom den seden som handlar om Tangdynastins mest berömda kejsare Tang Tai Zong, men den får Benjamin berätta om i nästa artikel.
Nu önskar vi alla ett riktigt gott kinesiskt nytt år – Xin Nian Kuai Le!
En liten pojke klädd i traditionella kinesiska kläder väntar på tåget med sin pappa på tågstationen i Peking den 21 januari. (Foto: Liu Jin/AFP)
