loadingJättepåsråttorna har lärt sig känna igen lukten av elfenben och noshörningshorn. Arkivbild. Foto: Gregory Bull/AP/TT
Jättepåsråttorna har lärt sig känna igen lukten av elfenben och noshörningshorn. Arkivbild. Foto: Gregory Bull/AP/TT
Vetenskap

Jätteråttor nytt hopp i kampen mot smugglare

Boel Holm/TT

De har lärt sig att sniffa upp minor och tbc. Nu är de gambiska jättepåsråttorna snart redo sättas in i kampen mot illegal djurhandel.

Fortfarande pågår omfattande handel av rödlistade djurarter som hotas av utrotning. Men nu kan gambiska jätteråttor utmana smugglarna. En forskargrupp har tränat råttorna att känna igen lukten av noshörningshorn, elfenben och myrkottsfjäll.

Råttorna, några med namn efter kända djurvänner som Irwin, Attenborough och Fossey, har tränats vid Apopo, en organisation som tar fram billiga och lågteknologiska lösningar på humanitära utmaningar.

De tränade råttorna kunde inte bara hitta djurdelar när de var gömda bland elkablar, kaffebönor och tvättmedel utan också känna igen lukten av dem även om de inte stött på dem på länge.

– Den utrustning som finns för screening är dyr och tidsödande och det finns ett behov av att screena mer last. Råttorna kan lätt komma åt trånga utrymmen eller lyftas upp för att söka av ventilationssystem i slutna containrar, säger Isabelle Szott, en av forskarna bakom studien som publicerats i Frontiers in Conservation Science.

Nästa steg blir att utveckla metoder för att råttorna ska kunna arbeta i hamnar och andra miljöer där det förekommer smuggling av utrotningshotade djur.

Till exempel kommer de att förses med specialtillverkade västar med en liten boll på bröstet som råttan kan dra i för att påkalla förarens uppmärksamhet när de hittat något av intresse.

Hjälteråttorna

Organisationen Apopo har sedan början av 1990-talet tränat gambiska jättepåsråttor att upptäcka landminor.

Jättepåsråttor är större än vanliga råttor, mellan 65 och 90 centimeter inklusive svans, men ändå tillräckligt lätta för att inte utlösa en mina om de råkar trampa på den.

De har också visat sig duktiga på att upptäcka tbc sedan de tränats att känna igen sjukdomens bakteriedoft. De är 68 procent bättre än den vanligaste mikroskoptekniken för att ställa tbc-diagnoser, särskilt på barn, enligt en tanzanisk studie.

Råttorna har kommit att kallas "hjälteråttorna". 2020 tilldelades Magawa som första råtta djurorganisationen PDSA:s guldmedalj för sin "livräddande plikttrogenhet".

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingJättepåsråttorna har lärt sig känna igen lukten av elfenben och noshörningshorn. Arkivbild. Foto: Gregory Bull/AP/TT
Jättepåsråttorna har lärt sig känna igen lukten av elfenben och noshörningshorn. Arkivbild. Foto: Gregory Bull/AP/TT
Vetenskap

Jätteråttor nytt hopp i kampen mot smugglare

Boel Holm/TT

De har lärt sig att sniffa upp minor och tbc. Nu är de gambiska jättepåsråttorna snart redo sättas in i kampen mot illegal djurhandel.

Fortfarande pågår omfattande handel av rödlistade djurarter som hotas av utrotning. Men nu kan gambiska jätteråttor utmana smugglarna. En forskargrupp har tränat råttorna att känna igen lukten av noshörningshorn, elfenben och myrkottsfjäll.

Råttorna, några med namn efter kända djurvänner som Irwin, Attenborough och Fossey, har tränats vid Apopo, en organisation som tar fram billiga och lågteknologiska lösningar på humanitära utmaningar.

De tränade råttorna kunde inte bara hitta djurdelar när de var gömda bland elkablar, kaffebönor och tvättmedel utan också känna igen lukten av dem även om de inte stött på dem på länge.

– Den utrustning som finns för screening är dyr och tidsödande och det finns ett behov av att screena mer last. Råttorna kan lätt komma åt trånga utrymmen eller lyftas upp för att söka av ventilationssystem i slutna containrar, säger Isabelle Szott, en av forskarna bakom studien som publicerats i Frontiers in Conservation Science.

Nästa steg blir att utveckla metoder för att råttorna ska kunna arbeta i hamnar och andra miljöer där det förekommer smuggling av utrotningshotade djur.

Till exempel kommer de att förses med specialtillverkade västar med en liten boll på bröstet som råttan kan dra i för att påkalla förarens uppmärksamhet när de hittat något av intresse.

Hjälteråttorna

Organisationen Apopo har sedan början av 1990-talet tränat gambiska jättepåsråttor att upptäcka landminor.

Jättepåsråttor är större än vanliga råttor, mellan 65 och 90 centimeter inklusive svans, men ändå tillräckligt lätta för att inte utlösa en mina om de råkar trampa på den.

De har också visat sig duktiga på att upptäcka tbc sedan de tränats att känna igen sjukdomens bakteriedoft. De är 68 procent bättre än den vanligaste mikroskoptekniken för att ställa tbc-diagnoser, särskilt på barn, enligt en tanzanisk studie.

Råttorna har kommit att kallas "hjälteråttorna". 2020 tilldelades Magawa som första råtta djurorganisationen PDSA:s guldmedalj för sin "livräddande plikttrogenhet".

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024