loadingKrönikören menar att vi har experimenterat med flera generationer svenska elever, men att resultatet inte blev det vi hade önskat. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock
Krönikören menar att vi har experimenterat med flera generationer svenska elever, men att resultatet inte blev det vi hade önskat. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock
Krönika

Inger Enkvist: Varför kan dagens elever mindre?

Inger Enkvist
Inger Enkvist

Inlämningsuppgifter har minskat kunskaperna i skolan. Kombineras det med digitala verktyg gör vissa elever lite arbete och skriver i stället av och ändrar och lämnar sedan in uppgiften. Skolans mål är att elever ska ta eget ansvar, planera sina studier och sträva efter livslångt lärande. Menar vi allvar med målen får vi inte samtidigt erbjuda eleverna möjlighet att kringgå dem.

Idag är inlämningsuppgifter en mycket vanlig arbetsform i skolan, kanske den dominerande. Att använda inlämningsuppgifter i stället för muntligt förhör eller skriftligt prov kunde framstå som en intressant metod på 1970-talet och beskrevs ofta som aktiv. Vissa inlämningsuppgifter krävde att eleverna skulle använda uppslagsböcker och flera källor för att skriva sin text. Att lyssna på lärarens förklaring och lära sig det som stod i läroboken ansågs däremot som passivt. Tanken var att eleverna skulle lära sig djupt det område som de skrivit om och sedan kunna överföra den kunskapen till andra områden. Det var emellertid aldrig bevisat att sådant överförande var möjligt.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKrönikören menar att vi har experimenterat med flera generationer svenska elever, men att resultatet inte blev det vi hade önskat. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock
Krönikören menar att vi har experimenterat med flera generationer svenska elever, men att resultatet inte blev det vi hade önskat. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock
Krönika

Inger Enkvist: Varför kan dagens elever mindre?

Inger Enkvist
Inger Enkvist

Inlämningsuppgifter har minskat kunskaperna i skolan. Kombineras det med digitala verktyg gör vissa elever lite arbete och skriver i stället av och ändrar och lämnar sedan in uppgiften. Skolans mål är att elever ska ta eget ansvar, planera sina studier och sträva efter livslångt lärande. Menar vi allvar med målen får vi inte samtidigt erbjuda eleverna möjlighet att kringgå dem.

Idag är inlämningsuppgifter en mycket vanlig arbetsform i skolan, kanske den dominerande. Att använda inlämningsuppgifter i stället för muntligt förhör eller skriftligt prov kunde framstå som en intressant metod på 1970-talet och beskrevs ofta som aktiv. Vissa inlämningsuppgifter krävde att eleverna skulle använda uppslagsböcker och flera källor för att skriva sin text. Att lyssna på lärarens förklaring och lära sig det som stod i läroboken ansågs däremot som passivt. Tanken var att eleverna skulle lära sig djupt det område som de skrivit om och sedan kunna överföra den kunskapen till andra områden. Det var emellertid aldrig bevisat att sådant överförande var möjligt.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025