Två av tre naturvetenskapliga nobelpris i år går till forskare inom artificiell intelligens, AI. World Economic Forum uppskattar att två tredjedelar av de barn som går i grundskolan kommer att arbeta inom yrken som ännu inte finns​. AI kan göra oss smartare men till nyttiga idioter, beroende på vem som vinner kriget om kunskaps- och informationsflöden. 

Att lära oss att hantera digitala medier och granska informationsflöden är viktigt för oss alla. Det spelar ingen roll vad vi tycker och vad vi gillar eller ogillar, den tekniska utvecklingen kommer inte att invänta våra rungande hejarop. Vårt ansvar här och nu är att försöka förstå nyttan och hantera risker. Helt enkelt sätta oss in i frågorna. Inte minst behöver vi förbereda våra unga att hantera en framtid som vi inte känner till. Skolledare, lärare och elever behöver lära sig mer om AI och inte överlåta det åt en exklusiv nördig elit. Forskning och beprövad kunskap finns. Skolverket genomförde tidigt en kunskapsinventering och pilotstudie om adaptiva prov, det vill säga skoluppgifter som kunde utforska elevens specifika kunskapsnivå. Sedan dess har AI-baserade system och lärplattformar visat sig vara bra verktyg för att anpassa undervisningen efter varje enskild elevs behov. Svårighetsgraden justeras och eleven får skräddarsydd feedback, vilket är bra för alla men särskilt för elever med funktionsvariationer.

En studie i Pennsylvania om inlärning, med nästan 1 000 gymnasie­elever, visade att elever som an­­­vände en enklare form av AI-assistans förbättrade sina matematiska kunskaper kortsiktigt, men när stödet togs bort presterade de sämre än kontrollgruppen. De som fick specialdesignade AI-assistenter presterade 127 procent bättre än kontrollgruppen och deras kunskapsutveckling blev bestående.