loadingJordbrukspolitiken i EU är en avgörande fråga för om, hur och när Ukraina kan ansluta till unionen. Foto: ANATOLII STEPANOV/AFP via Getty Images
Jordbrukspolitiken i EU är en avgörande fråga för om, hur och när Ukraina kan ansluta till unionen. Foto: ANATOLII STEPANOV/AFP via Getty Images
Inrikes

Helt ny jordbrukspolitik krävs med Ukraina i EU

Olle Felten

EU:s jordbrukspolitik skulle dränera unionen på pengar om Ukraina beviljas medlemskap på samma villkor som övriga medlemsländer. Därför arbetar kommissionen med en total omstöpning av EU:s jordbrukspolitik, CAP.

I en rapport från Jordbruksverket den 11 juli i år redovisas ett uppdrag som syftar till att lägga grunden för en svensk hållning i fråga om anslutning av sex av de kandidatländer som önskar inträde i EU. Länderna det handlar om är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina. Kandidatländerna Turkiet och Georgien samt Bosnien och Hercegovina omfattas inte av rapporten.

Utvidgningen av EU österut har väckt frågor runt om i unio­­nen kring hur det ska gå att lösa frågan om jordbruksstödet med Ukraina som fullvärdig medlem. Jordbruksverkets rapport sammanfattar några av de viktigaste faktorerna i fallet Ukraina, som påverkar förutsättningarna för jordbruksstödet och därmed hela EU:s ekonomi.

Jordbrukspolitikens förutsättningar

EU beskriver förutsättningarna för jordbrukspolitiken så här:

• Trots att livsmedelsproduktionen är så viktig tjänar jordbrukarna cirka 40 procent mindre än andra.

• Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än många andra näringar.

• Det går inte att tillgodose en ändrad efterfrågan omedelbart – att odla mer vete eller producera mer mjölk tar helt enkelt tid.

• Jordbrukarna ska både vara kostnadseffektiva, arbeta på ett hållbart och miljövänligt sätt och sköta och vårda marken och den biologiska mångfalden.

• Osäkerhetsfaktorerna och miljöpåverkan motiverar att den offentliga sektorn har sådan stor betydelse för EU:s jordbrukare.

Jordbrukspolitiken om­­­fattar därför flera olika stöd:

• Inkomststöd för stabila inkomster, genom gårdsstöd.

• Marknadsåtgärder för att hantera till exempel plötsliga variationer i efterfrågan eller produktion.

• Insatser för landsbygdsutveckling tillsammans med nationella och regionala program för att tillgodose landsbygdens särskilda behov och utmaningar.

Källa: EU

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Epoch Times Podcasts

Gröning & Blomgren Utanför Podcast

Följ med när journalisten Lotta Gröning tillsammans med Jan Blomgren, professor i kärnfysik, bjuder in gäster till att fritt diskutera högt och lågt kring aktuella samhällsfrågor.

Lev Skönare Podcast

I Lev Skönare med Friskis & Svettis-grundaren Johan Holmsäter och jympa-Mats får vi följa med i intressanta samtal med spännande gäster om hälsa i vid existentiell mening.

Tidsspegeln Podcast

Vår kultur och civilisation, tycks hotad från flera håll. Vi möter gäster som ägnat sitt liv åt att söka svaren – psykologer, författare, filosofer, teologer och rena särlingar; människor som brinner för att förstå.

Sportpodden Podcast

Stjärnor, doldisar, psykologer och forskare – alla har de sin plats i idrottens värld. Liksom förstås även i Sportpodden där sportchefen Jonas Arnesen och idrottsprofilen Danijela Rundqvist bjuder in gäster för intressanta samtal.

loadingJordbrukspolitiken i EU är en avgörande fråga för om, hur och när Ukraina kan ansluta till unionen. Foto: ANATOLII STEPANOV/AFP via Getty Images
Jordbrukspolitiken i EU är en avgörande fråga för om, hur och när Ukraina kan ansluta till unionen. Foto: ANATOLII STEPANOV/AFP via Getty Images
Inrikes

Helt ny jordbrukspolitik krävs med Ukraina i EU

Olle Felten

EU:s jordbrukspolitik skulle dränera unionen på pengar om Ukraina beviljas medlemskap på samma villkor som övriga medlemsländer. Därför arbetar kommissionen med en total omstöpning av EU:s jordbrukspolitik, CAP.

I en rapport från Jordbruksverket den 11 juli i år redovisas ett uppdrag som syftar till att lägga grunden för en svensk hållning i fråga om anslutning av sex av de kandidatländer som önskar inträde i EU. Länderna det handlar om är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina. Kandidatländerna Turkiet och Georgien samt Bosnien och Hercegovina omfattas inte av rapporten.

Utvidgningen av EU österut har väckt frågor runt om i unio­­nen kring hur det ska gå att lösa frågan om jordbruksstödet med Ukraina som fullvärdig medlem. Jordbruksverkets rapport sammanfattar några av de viktigaste faktorerna i fallet Ukraina, som påverkar förutsättningarna för jordbruksstödet och därmed hela EU:s ekonomi.

Jordbrukspolitikens förutsättningar

EU beskriver förutsättningarna för jordbrukspolitiken så här:

• Trots att livsmedelsproduktionen är så viktig tjänar jordbrukarna cirka 40 procent mindre än andra.

• Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än många andra näringar.

• Det går inte att tillgodose en ändrad efterfrågan omedelbart – att odla mer vete eller producera mer mjölk tar helt enkelt tid.

• Jordbrukarna ska både vara kostnadseffektiva, arbeta på ett hållbart och miljövänligt sätt och sköta och vårda marken och den biologiska mångfalden.

• Osäkerhetsfaktorerna och miljöpåverkan motiverar att den offentliga sektorn har sådan stor betydelse för EU:s jordbrukare.

Jordbrukspolitiken om­­­fattar därför flera olika stöd:

• Inkomststöd för stabila inkomster, genom gårdsstöd.

• Marknadsåtgärder för att hantera till exempel plötsliga variationer i efterfrågan eller produktion.

• Insatser för landsbygdsutveckling tillsammans med nationella och regionala program för att tillgodose landsbygdens särskilda behov och utmaningar.

Källa: EU

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024