Gröna Lund får hård kritik av Statens haverikommission för olyckan där en kvinna omkom och flera skadades. Parken brast på flera sätt och bidrog därmed till att olyckan kunde ske, enligt SHK.
– Sammantaget var det en kombination av brister vid beställning, tillverkning och kontroller av bärarmarna som ledde fram till olyckan, säger John Ahlberk, generaldirektör på SHK, vid en pressträff.
Olyckan inträffade den 25 juni förra året, då bergochdalbanan Jetline delvis spårade ur efter att bärarmen på undersidan av den främsta vagnen knäcktes. Bärarmens delar med hjulen på vardera sida om tåget lossnade helt och föll av.
Det skapade kraftiga inbromsningar när vagnens underrede sjönk ner mot banan, och slog i skarvar i bankonstruktionen.
Tre föll ut
Tre av passagerarna föll ur vagnarna till följd av inbromsningarna. En kvinna i 30-årsåldern som slungades ut och föll över tio meter mot marken skadades så illa att hon avled. Nio andra personer skadades.
Haverikommissionen identifierar tre orsaker som direkt bidragande till olyckan.
För det första var Gröna Lunds beställning av den nya bärarmen, som gjordes 2019, dålig på flera sätt. Bland annat missade man att förse tillverkaren med viktig information om vilka krav som fanns på bärarmen. Det saknades även information om hur svetsarbetet skulle utföras.
Ytterligare en orsak var brister hos tillverkaren, bland annat dålig svetsning och felaktig bearbetning av materialet. Detta bidrog till att bärarmen fick för låg hållfasthet och kunde gå sönder på det sätt den gjorde.
Brast på flera sätt
Till sist brast även Gröna Lund i arbetet med att kontrollera bärarmen, båda under tillverkningen och innan tåget togs i drift.
– Den teknik som användes för att kontrollera var bara tillräcklig för att upptäcka ytliga sprickor i materialet. Kontrollerna var därför inte tillräckliga för att upptäcka de brister och avvikelser som fanns. Ytterligare kontrollåtgärder hade behövts från Gröna Lunds sida för att säkerställa säkerheten, säger John Alberk.
Myndigheten har även granskat vagnens säkerhetsbyglar, som gick upp vid olyckan. De var tillverkade i enlighet med branschstandard. Enligt SHK är de dock inte konstruerade för att hantera sådana krafter som uppstod vid olyckan.
– Det bidrog till de allvarliga konsekvenserna. Det menar vi gör att det finns skäl att överväga om kraven på fasthållning av passagerare i bergochdalbanor behöver förändras, säger Alberk.
– Vi rekommenderar hela branschen att ta del av vår slutrapport och dra de slutsatser man behöver om säkerhetsbyglarna.
