Regeringens förslag om att inrätta en ny statlig myndighet som ska motverka ungdomskriminalitet får hård kritik från Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutet ser stora risker med förslaget och påtalar att det är såväl rättsosäkert som oproportionerligt, och varnar för en oklar gränsdragning gentemot det straffrättsliga systemet och socialtjänsten.

"Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering", säger institutets direktör Fredrik Malmberg i ett pressmeddelande.

Inspirationen till Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK, har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Regeringens förslag går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan bli aktuella för myndigheten.

Enligt det svenska förslaget ska det, till skillnad mot Danmark, räcka med en risk för att barnet far illa eller ska begå ett brott av allvarlig karaktär. I Danmark krävs en konkret misstanke.

Syftet med den nya myndigheten är att tidigt identifiera barn som riskerar att dras in i kriminalitet. Institutet konstaterar dock att förslaget inte ligger i linje med barns mänskliga rättigheter, och att den föreslagna nya myndigheten inte skulle vara proportionerlig i förhållande till de problem som man vill stävja.