Marit Norlander föddes in i bondelivet. Året var 1960 och platsen var Segersta, sju mil söder om Järvsö i Hälsingland. Där hade förfäderna drivit jordbruk sedan slutet av 1400-talet. För Marit var det självklart att fortsätta traditionen. Vad hon inte visste var att hon snart skulle tillhöra en utrotningshotad art: den svenska mjölkbonden.
Marit Norlander älskar sin gård i Ljusnans dalgång. Där uppifrån ser hon ner över kyrkan och älven.
– Att vara bonde finns i blodet, på gott och ont, säger Marit. Jag har gjort mitt yttersta för att få det att fungera. Mycket har handlat om att stångas med myndigheter.
