Tidigare och nuvarande ordföranden i The Transplantation Society (TTS) – den viktigaste internationella organisationen för transplantationsforskning – har potentiellt problematiska kopplingar till Kina, som de valt att inte offentliggöra. Frågan är aktuell eftersom organisationen i dag inleder sin på förhand hårt kritiserade kongress i Hongkong, där Kina spelar en ledande roll, trots de allvarliga anklagelserna om organstölder som riktats mot landet.

Läkarna Jeremy Chapman och Philip O’Connell är båda baserade vid Westmead-sjukhuset i Sydney i Australien. Chapman var ordförande i TTS 2008-2010, och O’Connell har varit organisationens ordförande sedan 2014.

Deras nära samarbete med Kina pågick medan de två spelade avgörande roller i att besluta om hur det internationella transplantationssamfundet skulle bemöta oberoende utredares oroande bevis på att kinesiska sjukhus utfört massmord på samvetsfångar genom att ta deras organ för profit.

GRANSKNING: Kinesiska kirurger spelar huvudroller vid kongress trots anklagelser om organstöld

Chapman är också ordförande för det vetenskapliga programmet på TTS kongress som hålls i Hongkong i år, med början den 18 augusti. Programmet har kritiserats för att ett flertal läkare med minst sagt problematisk historia tillåts delta.

Ej redovisat partnerskap

Sedan 2005 har Westmead-sjukhuset, ett undervisningssjukhus som tillhör Sydney Medical School, haft ett samarbete med Xiangyas tredje sjukhus, som är kopplat till Södra centraluniversitetet i Changsha, i Hunanprovinsen i Kina. De tidigaste kontakterna innefattade en gästprofessur för en viktig forskare på Westmead; det fortsatte 2008 med ett gemensamt uttalande om forskningsstandarder. 2012 deltog Chapman och O’Connell på ett forum vid Xiangyas andra sjukhus, som är kopplat till samma universitet.

I november 2013, efter att ha deltagit i ett forum för att främja reformer inom Kinas transplantationssystem, skrev O’Connell och Chapman under en ”avsiktsförklaring” mellan Westmead och Xiangyas tredje. Enligt det ska båda parter ”regelbundet genomföra akademiska utbyteskonferenser och personalbesök samt utföra avancerade studier och distansutbildning inom medicinsk behandling, kirurgiska demonstrationer och medicinska konsultationer”, enligt en artikel på sjukhusets hemsida.

2014 blev samarbetet ännu närmre, då O’Connell, som då var ordförande för TTS, reste till Kina för att delta i en konferens om xenotransplantation den 16 oktober. Därefter reste en delegation med 14 specialister från Xiangyas tredje till Westmead den 27-20 oktober. Xenotransplantation innebär att man transplanterar celler eller vävnad mellan olika arter, vanligen från djur till människor.

Under ett möte på Westmead skrev Chapman och Chen Fangping, dåvarande chef för Xiangyas tredje, under ännu ett avtal. Den här gången var det ett ”tilläggsavtal” till avsiktsförklaringen från 2013. I det stod att man skulle ”välja ut ett team av sköterskor och ledningspersonal för att besöka Westmead för avancerade studier” och ”andra punkter” syftande till att ”fördjupa samarbetet” mellan parterna. Ett foto på Chapman som skakar hand med Chen finns med i en artikel om det hela på sjukhusets hemsida.

En annan som tog emot gästerna var den kinesiske forskaren Yi Shounan, vars närvaro ger en antydan om vad relationerna mellan de två institutionerna handlade om.

Kinas chockerande militära hemlighet avslöjad – China Uncensored

Xenotransplantation

Sedan 2004 har forskning inom xenotransplantationer begränsats av ett moratorium i Australien.

Men Yi, som var senior forskare vid Westmead och en av O’Connells skyddslingar, har tack vare samarbetet med Xiangyas tredje kunnat utföra forskning som är begränsad i Australien.

Den första kontakten mellan Yi Shounan och Xiangyas tredje ägde rum 2005, när Yi fick en gästprofessur där, enligt sjukhusets egen histora (han innehade samma post igen 2012). Wayne Hawthorne, docent vid Westmead, anslöt sig till honom en månad senare för tre dagar av möten.

Yi fortsatte att forska och publicera om xenotransplantation under åren som följde, inklusive ett antal sampubliceringar med O’Connell, liksom med professor Wang Wei, Xiangyas tredjes egen expert på xenotransplantation.

Under sin tid där 2011 publicerade Yi forskning som inte verkar ha kunnat utföras i Australien under den perioden på grund av etikreglerna: injektioner av Langerhanska öar (de insulinproducerande cellgrupperna i bukspottkörteln) från gris i 22 patienter med diabetes, en potentiellt lukrativ behandling. Experimentproceduren innebar att man placerade Langerhanska öar från grisfoster i värden. Cellerna producerar sedan insulin, vilket reglerar blodsockret.

”Det här är en enorm marknad”, skrev Sina Finance, en stor kinesisk webbportal i en artikel från maj 2016. ”Även om det var 10 000 fall om året skulle det motsvara inkomster på en miljard yuan”.

Yi citeras i artikeln, där han kommenterar den senaste forskningen. ”Det här gör oss hoppfulla om en genombrott i industrialiseringen av xenotransplantation i Kina.”

Men i Yis imponerande lista över publikationer saknas just den här studien. (Yi ansökte senare om patent 2010 för en relaterad medicinsk teknik, tillsammans med ovan nämnde Wang på Xiangyas tredje. Yi hade när den här artikeln publicerades inte svarat på ett mejl med förfrågningar om varför studien utelämnats.

Westmead-Xiangya-kopplingen finns inte med i någon av O’Connells publikationer om xenotransplantation heller. Chapman har publicerat fyra artiklar om transplantationsfrågor i Kina, varav vissa uttrycker ett allmänt stöd för den officiella synen på reformer där, och relationen till Xiangya redovisas inte.

Varken Chapman eller O’Connell har svarat på Epoch Times mejl med en serie frågor om kopplingarna mellan Westmead och Xiangyas tredje.

Misstankar om intressekonflikt

Dessa oredovisade samarbeten stämmer till eftertanke om man till dem lägger TTS attityd kring de växande bevisen på massiva människorättskränkningar inom det kinesiska transplantationssystemet. Inställningen från TTS sida har varit närmast apatisk, och ibland rentav fientlig, något som förbryllat och oroat observatörer.

Det komplexa nätet av relationer, gemensam forskning och glada handslag mellan läkare på Westmead och Xiangyas tredje pusslades ihop av Arne Schwarz, en oberoende tysk utredare som gett materialet i en mapp till ett antal journalister.

Schwarz ligger bakom den research som ledde till att läkemedelsföretaget Roche år 2010 vanärades med ett ”Hall of Shame”-pris (som ges till företag vars verksamhet karakteriseras av människorättskränkningar, miljöförstörelse och korruption) för att man genomförde kliniska transplantationsförsök i Kina. Schwarz har följt den oroande situationen inom Kinas transplantationssystem i många år.

Schwarz sade att han började undersöka potentiella intressekonflikter kring TTS i juni i år. Han blev intresserad efter en avfärdande kommentar som Chapman fällde efter att en nästan 700 sidor lång rapport av om organstölder i Kina som sammanställts av oberoende utredare. Den mycket omfattande rapporten innehåller över 2 000 fotnoter, varav 90 procent gick till sjukhushemsidor i Kina. I den finns bevis samlade som tyder på att landets transplantationssystem opererar på en mycket större skala än man tidigare förstått.

EU-parlamentet pressar ministerrådet om organstölder i Kina

Rapporten utgör nu den största enskilda samlingen med information om Kinas transplantationsindustri. Utredarna – David Kilgour, David Matas och Ethan Gutmann – har dragit slutsatsen att mellan 60 000 och 100 000 transplantationer troligen genomförs i Kina årligen, vilket är många gånger högre än de officiella siffrorna. De tror att de flesta av dessa organ kommer från utövare av falungong, en andlig metod som förföljs i Kina.

Chapman avfärdade dock i en intervju med kanadensiska dagstidningen Globe and Mail källorna i rapporten som ”bara falungong”.

Schwarz säger att han ”inte trodde sina ögon” när han läste Chapmancitatet. Han blev nyfiken på om det fanns något i Chapmans relationer med Kina som inte syntes på ytan. Så han började leta och hittade de här tidigare okända relationerna och intressena.

Materialet kunde bara hittas genom specifika kinesiskspråkiga sökningar; inget av det hade tidigare rapporterats om på engelska, och det nämns inte på Westmeads hemsida.

Flera av Chapmans kollegor kände inte till den här informationen och somliga uttryckte överraskning:
– Det här samarbetet redovisades aldrig till The Transplantation Societys etikkommitté, sade Jacob Lavee, en avgående medlem av kommittén, som är kritisk mot vad han menar är en slapp hållning gentemot Kinas övergrepp från organisationens sida.

– Nuvarande och före detta ordföranden för Transplantation Society har en betydande inverkan på hur det internationella samfundet hanterar det oetiska transplantationssystemet i Kina, sade han i ett mejl.

Han tillade:

– Om deras omdöme i frågan om Kinas transplantationssystem har påverkats av deras intressen i Kina kan man inte lita på det längre.

Allt eftersom Schwarz fortsatte att dra i trådarna hittade han allt mer saker som verkade tveksamma: oredovisade möten, löften om samarbete, gemensamma forskningsprojekt och patent inom potentiellt lukrativa kliniska procedurer. Han minns hur hans tankar gick:

– ”Oj, nu förstår jag varför Chapman var så rasande över Kilgour-Gutmann-Matas-rapporten”, sade han.

Men på vissa sätt var forskningen inom xenotransplantation bara ett litet sidospår jämfört med andra, större saker som pågick på Xiangyas tredje.

GRANSKNING: Dödens sjukhus

Sju transplantationer på en dag

Changsha är en relativt outvecklad stad i Kina, men där finns ändå tre toppsjukhus, de tre Xiangyasjukhusen vid Södra Centraluniversitetet.

Xiangyas tredje är ett väldigt aktivt transplantationscenter.

Under 2001 – ett år med ”snabb utveckling” inom Kinas organtransplantationsindustri enligt Xiangyas tredjes hemsida – investerade myndigheterna 100 miljoner yuan i att bygga ett transplantationscenter med 150 sängar där. Det blev snabbt det bästa i hela provinsen.

Enligt statistik sjönk antalet dödsdömda fångar – den officiella källan till organ – under tiden som det investerades och utvecklades som värst, vilket indikerade att den källa till organ man hade håll på att krympa, inte växa.

”Sju transplantationer på Xiangyas tredje sjukhus på en speciell dag då Huang Jiefu dök upp! Hur kan det vara möjligt utan en bank med levande donatorer?”

– Arne Schwarz, oberoende utredare av Kinas transplantationssystem

Xiangyas tredje blev snabbt en ”nationell forskningsbas” för transplantationsteknologi och genomför nu ett stort antal transplantationer av njure, lunga, lever och tarm enligt sjukhusets hemsida. Enligt undersökningar som World Organization to Investigate the Persecution of Falun Gong utfört genomfördes här en gång sju transplantationer på en enda dag, när Kinas högste ansvarige för transplantationer, Huang Jiefu, var på besök. Den här informationen har sedermera tagits bort från sjukhusets hemsida.

– Sju transplantationer på Xiangyas tredje sjukhus på en speciell dag då Huang Jiefu dök upp för att fira deras årsdag! Hur kan det vara möjligt utan en bank med levande donatorer? sade Arne Schwarz.

Ye Qifa, biträdande sjukhuschef på Xiangyas tredje och exekutiv direktör på Kinas nationella nätverk för anskaffning av organ, ska enligt programmet hålla en presentation på TTS kongress i Hongkong den 18 augusti.

Förutom detta finns det vissa läkare vid Xiangya som har uppträtt tveksamt, enligt information på nätet.

Åtalad läkare

Den kanske mest framstående läkaren på Xiangyas tredje är transplantationskirugen Ming Yingzi, som hyllats som en stjärna inom transplantationsbranschen i kinesiska artiklar. Enligt en översvallande biografi från 2014 som ligger på sjukhusets hemsida har Mings team genomfört omkring 1 000 organtransplantationer. Hon ”bär en tung kylväska på ryggen och hämtar organ överallt ifrån”, som det heter i artikeln.

Med tanke på hur organtransplantationer fungerar i Kina kom sannolikt nästan alla de här organen från samvetsfångar som dödades på beställning.

När Ming besökte Taiwan 2009 samlade man ihop en stor grupp människor som hon hade transplanterat in organ på, och hon firades som en ”räddare”. Hon har personligen genomfört 500 njurtransplantationer och 200 levertransplantationer enligt profilen om henne.

Men hon har också var indragen i ett långvarigt rättsfall i Kina för att ha förskingrat 150 000 yuan som en patient gett henne för en njure. Hennes advokat medgav i rätten att hon tagit emot pengarna, att det var för en njure och att hon inte lämnade något kvitto, enligt en lokal journalist. Hon hävdar själv att hon gav pengarna till endera Röda korset eller någon lokal organisation för anskaffning av organ.

– Hon har hållit på och ändrat sin historia, sade den kärandes advokat, Jiang Jiasong.

– Hon har aldrig visat upp några bevis. Jag frågade henne vilken organisation hon gav pengarna till, men hon vägrade att svara.

Det här var dock knappast något som O’Connell och Chapman kände till. Det finns en anekdot på sjukhusets hemsida om att de tre ska ha träffats, men den framstår som åtminstone delvis påhittad: När de två australierna lämnade Changsha 2014 ska de enligt hemsidestexten ha gett henne ”tummen upp” båda två och sagt: ”Ni har åstadkommit fantastiska saker! Vi hoppas att ni blir en ledare inom Kinas nya generation av transplantationsläkare!”

Westmead har hållit tyst om relationen till Xiangya, och det står ingenting om det på Westmeads hemsida.

När Epoch Times i ett mejl bad om kopior på avtalet mellan institutionerna och kommentarer om huruvida det här var en lämplig relation, blev svaret från deras kommunikatör Emma Spillett på västra Sydneys lokala vårddistrikt: ”Tack för er förfrågan. Vi återkommer snarast.”

Tre timmar senare kom ännu ett mejl från Spillett: ”Västra Sydneys lokala vårddistrikt kommer inte att ge några kommentarer i den här frågan.”