Polisen hoppas kunna bryta gängens rekrytering genom att ta kriminellas lyxprylar med en ny lag. Den är en viktig del, men långt ifrån hela lösningen, anser kriminologen Camila Salazar Atias.

– Viljan att få tillhöra ett sammanhang är starkare än många tror, säger hon.

Polisen behöver inte längre bevisa ett konkret brott för att få beslagta och förverka föremål kopplade till brottsvinster. Myndigheten har tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) beskrivit ändringen som avgörande för att bryta rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Det viktigaste är att komma åt den romantiserade subkulturen samt de mest synliga tillgångarna och statusprylar som lockar, men jag tror tyvärr inte att det kommer lösa hela problematiken, säger Salazar Atias.

Stor attraktion

– En annan viktig del som ofta underskattas är hur stark drivkraften är att få tillhöra ett sammanhang där man inte känner sig som en belastning utan som en resurs.

Salazar Atias har själv blivit förvånad över hur stark den drivkraften har varit hos unga som hamnat i händerna på gängkriminella.

– Jag följde upp ett stort kriminellt gäng i USA där de var ganska fattiga med våra mått mätt. Men det fanns ändå en stor attraktion bland personer som stod utanför samhället. De fick en gemenskap där man stöttade och fanns där för varandra.

– Vi vet att en ung person som inte har den känslan kommer att söka sig till en plats där man får det.

Skolan viktig

Därför anser Salazar Atias att samhället måste hitta en motkraft och erbjuda något som konkurrerar med de kriminella gängen.

– Där vet vi sedan tidigare att skolan är viktig. Men vi behöver även se de ekonomiska hinder som finns för unga att delta i positiva sammanhang som möjliggör arbetstillfällen och ger en laglig ekonomi, utan att glömma de hinder vi i dag sätter upp för de unga som har en prick i registret.