loadingLabourledaren Keir Starmer har god chans att bli Storbritanniens nästa premiärminister. Arkivbild. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT
Labourledaren Keir Starmer har god chans att bli Storbritanniens nästa premiärminister. Arkivbild. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT
Utrikes

Fördel Labour när britterna går till val

Kristin Groth/TT

Den brittiska politiken har de senaste åren kantats av öppna konflikter och turbulens. Samtidigt har många britter kämpat med att få ihop ekonomin. Nu hoppas många på ett mindre stökigt styre, vilket ser ut att ge Labour fördel i valet.

Britternas förtroende för det styrande konservativa Torypartiet – som har haft fyra premiärministrar på bara några få år – har dalat. Efter 14 år av konservativt styre har nu oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, i stället fått ett försprång i mätningarna.

Labourledaren Keir Starmer har beskrivits som korrekt, tråkig och förutsägbar, egenskaper som faktiskt inte anses vara negativa för honom och för partiet inför torsdagens val. Starmer har i stället seglat upp som favorit till premiärministerposten eftersom stabilitet nu ses som en fördel som kan ta honom hela vägen till Downing Street.

Hög inflation

Under de senaste åren med hög inflation har det blivit svårt att klara privatekonomin för många britter. Det märks bland annat i opinionsmätningar inför valet, där frågan om levnadskostnader av många väljare anges som den allra viktigaste valfrågan, framför allt bland dem som planerar att rösta på Labour.

Om Starmer får styra landet lovar han bland annat att få ordning på både företagens och arbetarnas ekonomi, minska väntetiderna inom vården och få grepp om invandringen – men inte fortsätta på den sittande regeringens inslagna väg för att skicka asylsökande till Rwanda.

Väljare över 65

Sittande konservative premiärministern Rishi Sunak har riktat in sig på väljare över 65 år i sin valkampanj, bland annat genom att lova en höjning av den statliga pensionen. Dessutom har han presenterat planer på att alla 18-åringar ska göra ett års civil eller militär nationell tjänstgöring. Den idén är enligt opinionsmätningar inte populär bland unga, men har stöd bland äldre väljare.

Sunaks konservativa Toryparti har också behövt hantera utmaningen i att få väljarkåren att inte lägga sina röster på populistpartiet Reformpartiet. Partiledaren Nigel Farage, som tidigare meddelat att han inte skulle ställa upp i torsdagens val, gjorde i början av juni en helomvändning och meddelade att han ställer upp trots allt och återgår till att leda partiet.

Enligt opinionsundersökningar från den 1 juli får Farages Reformparti 13–19 procent av rösterna, Sunaks konservativa parti 15–25 procent, medan Starmers Labour får 35–45 procent.

Val i Storbritannien

Storbritannien är uppdelat i 650 valkretsar. Varje krets väljer en parlamentsledamot som ska representera dess befolkning i upp till fem år. De flesta av kandidaterna representerar ett politiskt parti, men några står som oberoende.

Väljarna röstar endast för sin lokala parlamentsledamot.

Det politiska parti som vinner flest platser i underhuset, som har 650 platser, bildar vanligtvis regering. Partiledaren blir då premiärminister.

Valkretsar har inför valet 2024 ritats om för att på ett bättre sätt spegla förändringar i befolkningen.

Ett parlament kan sitta i max fem år från den dag det först sammanträdde. Det nuvarande parlamentet möttes för första gången den 17 december 2019 och skulle automatiskt ha upplösts den 17 december i år om det inte hade gjorts tidigare.

Det brittiska parlamentet består av två kamrar, det folkvalda underhuset och det icke folkvalda överhuset, som har begränsad politisk makt.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLabourledaren Keir Starmer har god chans att bli Storbritanniens nästa premiärminister. Arkivbild. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT
Labourledaren Keir Starmer har god chans att bli Storbritanniens nästa premiärminister. Arkivbild. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT
Utrikes

Fördel Labour när britterna går till val

Kristin Groth/TT

Den brittiska politiken har de senaste åren kantats av öppna konflikter och turbulens. Samtidigt har många britter kämpat med att få ihop ekonomin. Nu hoppas många på ett mindre stökigt styre, vilket ser ut att ge Labour fördel i valet.

Britternas förtroende för det styrande konservativa Torypartiet – som har haft fyra premiärministrar på bara några få år – har dalat. Efter 14 år av konservativt styre har nu oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, i stället fått ett försprång i mätningarna.

Labourledaren Keir Starmer har beskrivits som korrekt, tråkig och förutsägbar, egenskaper som faktiskt inte anses vara negativa för honom och för partiet inför torsdagens val. Starmer har i stället seglat upp som favorit till premiärministerposten eftersom stabilitet nu ses som en fördel som kan ta honom hela vägen till Downing Street.

Hög inflation

Under de senaste åren med hög inflation har det blivit svårt att klara privatekonomin för många britter. Det märks bland annat i opinionsmätningar inför valet, där frågan om levnadskostnader av många väljare anges som den allra viktigaste valfrågan, framför allt bland dem som planerar att rösta på Labour.

Om Starmer får styra landet lovar han bland annat att få ordning på både företagens och arbetarnas ekonomi, minska väntetiderna inom vården och få grepp om invandringen – men inte fortsätta på den sittande regeringens inslagna väg för att skicka asylsökande till Rwanda.

Väljare över 65

Sittande konservative premiärministern Rishi Sunak har riktat in sig på väljare över 65 år i sin valkampanj, bland annat genom att lova en höjning av den statliga pensionen. Dessutom har han presenterat planer på att alla 18-åringar ska göra ett års civil eller militär nationell tjänstgöring. Den idén är enligt opinionsmätningar inte populär bland unga, men har stöd bland äldre väljare.

Sunaks konservativa Toryparti har också behövt hantera utmaningen i att få väljarkåren att inte lägga sina röster på populistpartiet Reformpartiet. Partiledaren Nigel Farage, som tidigare meddelat att han inte skulle ställa upp i torsdagens val, gjorde i början av juni en helomvändning och meddelade att han ställer upp trots allt och återgår till att leda partiet.

Enligt opinionsundersökningar från den 1 juli får Farages Reformparti 13–19 procent av rösterna, Sunaks konservativa parti 15–25 procent, medan Starmers Labour får 35–45 procent.

Val i Storbritannien

Storbritannien är uppdelat i 650 valkretsar. Varje krets väljer en parlamentsledamot som ska representera dess befolkning i upp till fem år. De flesta av kandidaterna representerar ett politiskt parti, men några står som oberoende.

Väljarna röstar endast för sin lokala parlamentsledamot.

Det politiska parti som vinner flest platser i underhuset, som har 650 platser, bildar vanligtvis regering. Partiledaren blir då premiärminister.

Valkretsar har inför valet 2024 ritats om för att på ett bättre sätt spegla förändringar i befolkningen.

Ett parlament kan sitta i max fem år från den dag det först sammanträdde. Det nuvarande parlamentet möttes för första gången den 17 december 2019 och skulle automatiskt ha upplösts den 17 december i år om det inte hade gjorts tidigare.

Det brittiska parlamentet består av två kamrar, det folkvalda underhuset och det icke folkvalda överhuset, som har begränsad politisk makt.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024