Grymtande, snusande och prasslande. Med ett litet tryne och runt 6 000 vassa taggar har igelkotten funnit en plats i den svenska folksjälen. Men hur ser situationen egentligen ut för det lilla djuret? Det är något som undersöks under den nationella igelkottsveckan.
Den 12–18 augusti arrangeras Sveriges första igelkottsräkning. Det är Världsnaturfonden WWF som under fem dagar utför räkningen under parollen medborgarforskning. Precis som fåglar och fjärilar under en vecka per år räknas in av privatpersoner, startas nu en liknande räkning av de svenska igelkottarna.
– Igelkotten är ett djur utan ekonomiska intressen vilket gör medborgarforskning till en bra metod. Vi har inga direkta problem med att få in statistik och observationer på rovdjur och jaktbart vilt. Men många djurarter faller mellan stolarna. Räkningen blir också ett sätt att närma sig naturen och då speciellt naturen närmast sig. Så igelkottsräkningen har också ett pedagogiskt värde, säger Jessica Ångström, sakkunnig i fråga om Sveriges djur och natur på Världsnaturfonden.
