loadingFN:s medlemsländer har godkänt ett omtvistad fördrag om cyberbrottslighet. Arkivbild. Foto: Tim Aro/TT
FN:s medlemsländer har godkänt ett omtvistad fördrag om cyberbrottslighet. Arkivbild. Foto: Tim Aro/TT
Utrikes

FN godkänner omtvistat fördrag om cyberbrott

TT

FN:s medlemsländer har godkänt sitt första fördrag mot cyberbrottslighet. Det sker trots hårt motstånd från människorättsaktivister, som varnar för faror med övervakning. Nu skickas fördraget vidare till generalförsamlingen för att antas formellt.

Till applåder meddelade Faouzia Boumaiza Mebarki, algerisk diplomat och ordförande i kommittén som utarbetat förslaget, att FN:s konvention mot cyberbrottslighet på torsdagen godkänts. Beskedet kommer efter över tre års förhandlingar.

Kommittén utsågs efter ett ryskt initiativ 2017 trots amerikanskt och europeiskt motstånd.

Fördraget, vars syfte är att "förebygga och bekämpa cyberbrottslighet mer effektivt", ska nu överlämnas till FN:s generalförsamling för behandling. Det träder i kraft efter att det ratificerats av 40 medlemsländer. Tanken är att det specifikt ska inriktas på att förhindra barnpornografi och penningtvätt.

Många kritiker

Men kritikerna – en ovanlig kombination av människorättsaktivister och stora techbolag – menar att det skulle kunna användas för att övervaka och förtrycka människor på en global nivå.

Särskilt pekas ut att en stat, enligt fördraget, för att utreda ett brott som kan bestraffas med minst fyra års fängelse i landet kan be ett annat lands myndigheter om elektroniska bevis kopplade till det misstänkta brottet, och även begära ut uppgifter från internetleverantörer.

För förtryckare

– Fördraget är i själva verket ett rättsligt instrument för förtryck. Det kan användas mot journalister, aktivister, hbtqi-personer, fria tänkare och andra över gränserna, säger Deborah Brown från Human Rights Watch, till AFP.

Nick Ashton-Hart, som leder en delegation som representerar fler än 100 techbolag där bland annat Meta och Microsoft ingår, uppmanar medlemsländer att inte ratificera konventionen.

– Konventionen kommer att vara skadlig för den digitala miljön i allmänhet och mänskliga rättigheter i synnerhet överallt där den antas, säger han.

Samtidigt har flera nationer, bland annat Ryssland och Iran, klagat på att fördraget innehåller för många skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFN:s medlemsländer har godkänt ett omtvistad fördrag om cyberbrottslighet. Arkivbild. Foto: Tim Aro/TT
FN:s medlemsländer har godkänt ett omtvistad fördrag om cyberbrottslighet. Arkivbild. Foto: Tim Aro/TT
Utrikes

FN godkänner omtvistat fördrag om cyberbrott

TT

FN:s medlemsländer har godkänt sitt första fördrag mot cyberbrottslighet. Det sker trots hårt motstånd från människorättsaktivister, som varnar för faror med övervakning. Nu skickas fördraget vidare till generalförsamlingen för att antas formellt.

Till applåder meddelade Faouzia Boumaiza Mebarki, algerisk diplomat och ordförande i kommittén som utarbetat förslaget, att FN:s konvention mot cyberbrottslighet på torsdagen godkänts. Beskedet kommer efter över tre års förhandlingar.

Kommittén utsågs efter ett ryskt initiativ 2017 trots amerikanskt och europeiskt motstånd.

Fördraget, vars syfte är att "förebygga och bekämpa cyberbrottslighet mer effektivt", ska nu överlämnas till FN:s generalförsamling för behandling. Det träder i kraft efter att det ratificerats av 40 medlemsländer. Tanken är att det specifikt ska inriktas på att förhindra barnpornografi och penningtvätt.

Många kritiker

Men kritikerna – en ovanlig kombination av människorättsaktivister och stora techbolag – menar att det skulle kunna användas för att övervaka och förtrycka människor på en global nivå.

Särskilt pekas ut att en stat, enligt fördraget, för att utreda ett brott som kan bestraffas med minst fyra års fängelse i landet kan be ett annat lands myndigheter om elektroniska bevis kopplade till det misstänkta brottet, och även begära ut uppgifter från internetleverantörer.

För förtryckare

– Fördraget är i själva verket ett rättsligt instrument för förtryck. Det kan användas mot journalister, aktivister, hbtqi-personer, fria tänkare och andra över gränserna, säger Deborah Brown från Human Rights Watch, till AFP.

Nick Ashton-Hart, som leder en delegation som representerar fler än 100 techbolag där bland annat Meta och Microsoft ingår, uppmanar medlemsländer att inte ratificera konventionen.

– Konventionen kommer att vara skadlig för den digitala miljön i allmänhet och mänskliga rättigheter i synnerhet överallt där den antas, säger han.

Samtidigt har flera nationer, bland annat Ryssland och Iran, klagat på att fördraget innehåller för många skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024