Sverige bör se över såväl skol- som minerallagen för att säkra samernas rättigheter som urfolk, skriver FN:s specialrapportör Victoria Tauli-Corpuz i en rapport om samernas situation.
Sverige står bakom FN:s urfolksdeklaration och bör anpassa inrikespolitiken så att den matchar Sveriges internationella agenda, menar Tauli-Corpuz enligt Sameradion.
Om hållbarhet: Ska samerna betala för framtidens energi?
Det är främst fyra områden som hon tycker bör förbättras:
1. Se över minerallagen så att den stämmer överens med mänskliga rättigheter internationellt. Naturresursutvinning i Sápmi skapar sociala konflikter.
2. Lagstifta fram snabba lösningar på samiska mark- och rättighetsfrågor. Ge samer juridiskt stöd i tvister om traditionella landrättigheter, sänk beviskraven.
3. Säkerställ Sametingets oberoende från statliga institutioner och myndigheter så att de kan fatta oberoende beslut.
4. Fördubbla ansträngningen för att stärka samiska språk och utbildningsprogrammen i samiska språk. Ändra skollagen så att den inte utgör hinder för full immersion i samiska.
Kraftbolag och sameby i uppgörelse
FN:s urfolksdeklaration antogs av FN:s generalförsamling 2007. Den är till för att skydda de runt 5000 urfolk som har en levande kultur i världen.
– Det handlar inte om särskilda rättigheter för urfolk. Urfolksdeklarationen är en tolkning av deklarationen om mänskliga rättigheter och de internationella konventioner som gäller för alla, sade Tauli-Corpuz till Sametinget strax efter att deklarationen antagits.
Regeringen väntas kommentera rapporten i samband med den årliga konferensen kring urfolksrättigheter på tisdag nästa vecka.
