loadingRegeringen vill halvera flygskatten, bland annat för att förbättra konkurrenskraften. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Regeringen vill halvera flygskatten, bland annat för att förbättra konkurrenskraften. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Flygskatten sänks – kritik från alla håll

Maria Davidsson/TT

Regeringen vill halvera flygskatten, men förslaget får kritik. Slopa den helt, tycker näringslivet. Behåll den, åtminstone på långresor, tycker en rad andra remissinstanser.

På måndag går remisstiden ut för regeringens förslag att halvera flygskatten vid årsskiftet. Det innebär att skatten på en resa inom Europa sänks till 39 kronor per person, medan lite längre resor som till Egypten eller USA får en skatt på 162 kronor. På riktiga långresor sänks skatten till 529 kronor.

Flygskatten infördes 2018 och motiverades då med klimatskäl. Flyget måste betala för en större del av sina utsläpp och bryta den stigande utsläppskurvan.

När den nu ska halveras är syftet främst att öka konkurrenskraften, inte minst för flygsektorn som inte riktigt repat sig efter pandemin.

Behovet av en nationell skatt har också minskat, anser regeringen, eftersom flyget snart kommer att täckas in bättre av EU:s utsläppshandelssystem.

Men flera remissinstanser protesterar mot båda resonemangen.

Borde höjas

Naturvårdsverket konstaterar att utsläppen kommer att öka när skatten sänks, vilket man anser är ett steg i helt fel riktning – i själva verket borde skatten höjas.

När det gäller konkurrenskraften påminner verket syrligt att skatten påverkar alla flygbolag som lyfter från svensk mark – svenska bolag är inte särskilt drabbade.

Och precis som Energimyndigheten, Trafikanalys och flera andra remissinstanser påpekar Naturvårdsverket att de skarpare EU-reglerna enbart omfattar flygresor inom Europa, och att långresorna därför kommer att gynnas på ett ologiskt sätt när skatten sänks.

EU-reglerna tar inte heller tag i problemet med höghöjdseffekten på utsläppen.

I själva verket täcker EU:s system mindre än hälften av svenskarnas flygutsläpp, konstaterar en grupp forskare från Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg, KTH och Sveriges lantbruksuniversitet.

Argumentet att bolag kan välja att flyga från andra nordiska länder på grund av skatten håller inte heller, påpekar flera. Många länder i EU har flygskatt nu, med Danmark som det senaste exemplet.

Slopa helt

Andra anser att regeringen borde slopa skatten helt. Dit hör Svenskt Näringsliv och flygbranschen själv.

Svenskt Näringsliv kallar den för en dysfunktionellt utformad miljöskatt som aldrig borde ha införts. Även Konjunkturinstitutet (KI) anser att skatten är trubbigt utformad, men ser en poäng att behålla den på längre resor.

Orsaken till att regeringen inte vill avskaffa skatten helt nu är att den drar in pengar. Halveringen innebär att skatteintäkterna minskar med runt 900 miljoner kronor om året.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRegeringen vill halvera flygskatten, bland annat för att förbättra konkurrenskraften. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Regeringen vill halvera flygskatten, bland annat för att förbättra konkurrenskraften. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Flygskatten sänks – kritik från alla håll

Maria Davidsson/TT

Regeringen vill halvera flygskatten, men förslaget får kritik. Slopa den helt, tycker näringslivet. Behåll den, åtminstone på långresor, tycker en rad andra remissinstanser.

På måndag går remisstiden ut för regeringens förslag att halvera flygskatten vid årsskiftet. Det innebär att skatten på en resa inom Europa sänks till 39 kronor per person, medan lite längre resor som till Egypten eller USA får en skatt på 162 kronor. På riktiga långresor sänks skatten till 529 kronor.

Flygskatten infördes 2018 och motiverades då med klimatskäl. Flyget måste betala för en större del av sina utsläpp och bryta den stigande utsläppskurvan.

När den nu ska halveras är syftet främst att öka konkurrenskraften, inte minst för flygsektorn som inte riktigt repat sig efter pandemin.

Behovet av en nationell skatt har också minskat, anser regeringen, eftersom flyget snart kommer att täckas in bättre av EU:s utsläppshandelssystem.

Men flera remissinstanser protesterar mot båda resonemangen.

Borde höjas

Naturvårdsverket konstaterar att utsläppen kommer att öka när skatten sänks, vilket man anser är ett steg i helt fel riktning – i själva verket borde skatten höjas.

När det gäller konkurrenskraften påminner verket syrligt att skatten påverkar alla flygbolag som lyfter från svensk mark – svenska bolag är inte särskilt drabbade.

Och precis som Energimyndigheten, Trafikanalys och flera andra remissinstanser påpekar Naturvårdsverket att de skarpare EU-reglerna enbart omfattar flygresor inom Europa, och att långresorna därför kommer att gynnas på ett ologiskt sätt när skatten sänks.

EU-reglerna tar inte heller tag i problemet med höghöjdseffekten på utsläppen.

I själva verket täcker EU:s system mindre än hälften av svenskarnas flygutsläpp, konstaterar en grupp forskare från Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg, KTH och Sveriges lantbruksuniversitet.

Argumentet att bolag kan välja att flyga från andra nordiska länder på grund av skatten håller inte heller, påpekar flera. Många länder i EU har flygskatt nu, med Danmark som det senaste exemplet.

Slopa helt

Andra anser att regeringen borde slopa skatten helt. Dit hör Svenskt Näringsliv och flygbranschen själv.

Svenskt Näringsliv kallar den för en dysfunktionellt utformad miljöskatt som aldrig borde ha införts. Även Konjunkturinstitutet (KI) anser att skatten är trubbigt utformad, men ser en poäng att behålla den på längre resor.

Orsaken till att regeringen inte vill avskaffa skatten helt nu är att den drar in pengar. Halveringen innebär att skatteintäkterna minskar med runt 900 miljoner kronor om året.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024